På lucia enades Uppsala kommunstyrelse om en handlingsplan mot välfärdsbrott.
Brotten – som exempelvis att ansöka om bidrag för fejkad assistans – är en av de största inkomstkällorna för kriminella gäng. Under 2023 har Uppsala kommun polisanmält sex ärenden med misstankar om fusk med personlig assistans.
Listan med exempel kan göras lång. UNT rapporterade nyligen om ett syskonpar i Uppsala, som döms till fängelse efter att ha fuskat till sig nästan 10 miljoner för assistansarbete de inte genomfört. Och en 38-årig Uppsalabo och hans familj åtalades i början av december efter att ha lyckats få över en miljon kronor per år för påhittade funktionshinder.
– Handlingsplanen är ett sätt för oss att komma åt gängen och säkra tryggheten, men också att ta hand om Uppsalabornas pengar. Det är det som är så anmärkningsvärt och irriterande, att kriminalitet som plågar oss alla sker med hjälp av skattepengar, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.
Vad säger att en handlingsplan gör verklig skillnad?
– Det vet vi av erfarenhet, att det är ett sätt att samla hela organisationen. Det är det här som styr hur våra förvaltningar ska jobba och vi tillsätter resurser för att de ska kunna jobba mot välfärdsbrott.
Handlingsplanen omfattar alla som jobbar inom kommunen och är den första i sitt slag. I den ingår bland annat att höja kunskapen hos kommunens medarbetare, skapa en lägesbild och utveckla kompetensen när det kommer till att upptäcka och förebygga välfärdsbrott.
– Vi tycker det är jättebra att vi får en sådan här handlingsplan. Det stora problemet är ju att skattepengar går ner i kriminellas fickor och inte till välfärd, säger kommunalrådet Sofia Andersson (M).
Oppositionspartiet tycker däremot att handlingsplanen nu har för stort fokus på att kontrollera externa aktörer som kommunen skriver kontrakt med.
– KD, M och C tycker att vi också bör utreda möjligheten att göra bakgrundskontroller på nyckelpersoner och se över hur vi motverkar att våra egna anställda inte utsätts för påverkan, säger Andersson.