Bara hälften av det planerade patientantalet, ett förväntat underskott på 37 miljoner kronor i fjol och en högprioriterad kraftsamling för att få ordning på ekonomin. Om det berättade tidningen i februari i år.
Till slut blev fjolårets underskott för det nationella, landstingsägda protonstrålningscentret Skandionkliniken i Uppsala ännu sämre och landade på 52,2 miljoner kronor.
Kommunallagen ställer krav på budget i balans och 2020 ska verksamheten ha återställt sitt egna kapital. Men med förra årets underskott är den totala minussiffran 78,5 miljoner kronor.
I en skrivelse från i våras riktar revisorer hård kritik mot att verksamheten inte drivits på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synvinkel tillfredsställande sätt. Även konsultfirman KPMG har granskat verksamheten och rekommenderade under våren ledningen att göra en djupgående analys över varför patienterna bara varit hälften av det beräknade antalet, och att göra en åtgärdsplan.
– Det här kan uppfattas som väldigt skarp kritik, och det är det väl också. Men det tar tid för sådan här komplex kunskap att få fäste och bli etablerad och jag ser det som att det uppbyggnadsskedet kommer att förlängas med två år, säger Peter Daneryd, direktör för det kommunalförbund som bildats för driften av Skandionkliniken.
Han säger att åtgärder vidtas fortlöpande. På sistone har han också fått glädjen att notera en positiv utveckling.
– I våras tog det viss fart när det gäller remitterade patienter. Under andra kvartalet var ökningen 20-25 procent, en dubbelt så stor ökning som tidigare. Nu återstår att se om det håller i sig under tredje kvartalet för då har vi en positiv trend, säger han.
En åtgärd för att få stabilitet i ekonomin skulle kunna vara en ny finansieringsmodell, där abonnemangsavgiften som alla landsting och regioner betalar blir större, och betalningen för varje behandling mindre. Det har nu föreslagits av ekonomidirektörerna i landets sju regioner med universitetssjukhus.
– Vår finansieringsmodell innebär redan idag att de landsting som remitterar få patienter betalar högst totalpris per behandling. Än mer så blir det ju med den föreslagna modellen, säger Peter Daneryd.
Att antalet patienter totalt bara blivit hälften av vad som beräknats sedan starten 2015 tror Peter Daneryd handlar om att ett stort ansvar ligger lokalt hos de enskilda läkarna och klinikerna ute på sjukhusen.
– De fattar beslut om behandling. Vi har hört från landstingen att det finns de som säger att de inte tror på det här eller att det inte finns forskning som bevisar de goda resultaten. Här har vi och alla landsting ett stort gemensamt ansvar för att sprida informationen och kunskapen, säger Peter Daneryd.
LÄS MER: Här ska cancern bekämpas
Den 12 september möts kommunalförbundets direktion nästa gång. Där sitter politiker från landets universitetssjukhusregioner. Då hoppas Peter Daneryd att alla nödvändiga beslut om budget och verksamhetsplan ska kunna tas.
– Då kan vi fortsätta att utvecklas på det sätt vi behöver – även om det går långsammare än planerat. Ekonomin har mycket stor betydelse och vi måste lösa det först, innan vi kan ta tag i andra viktiga frågor som vi behöver jobba med.
I artikeln i februari nämnde han en idé om att köpa byggnaden av ägaren Akademiska hus, med vilka man har ett 25-årigt hyresavtal. I sin granskning konstaterade konsulterna på KPMG i våras att landstingen över tid kommer att betala över en miljard bara i hyror.
– Det har inte hänt något nytt i frågan. Akademiska Hus har inte primärt i sin affärsidé att sälja fastigheter, säger Peter Daneryd i dag.
Han tvekar inte om att Skandionkliniken kommer att nå full kapacitet med tiden.
– Den här unika idén är väl förankrad och alla landsting står fast vid den. Att det inte blivit som tänkt är ett bakslag, men inget talar för att vi inte når dit. Det tar bara längre tid, och kanske sker på ett annat sätt.