I augusti 2015 tog Skandionkliniken i Uppsala emot sina första patienter. Hit ska cancersjuka från hela Sverige kunna skickas via sin hemregion. Vid starten talade ledningen om att 1 000 patienter årligen skulle tas emot vid fullt unyttjande och om ytterligare expansion därefter. Men så har det inte blivit.
Från starten 2015 till och med 2017 togs 434 patienter emot, alltså betydligt färre mot vad man planerat för. Ett tredje behandlingsrum har nu skjutits på framtiden.
Färre patienter har i sin tur lett till ett mindre inflöde av pengar än beräknat. Under 2017 ser underskottet ut att bli 37 miljoner kronor.
– Jag är nöjd med mycket runt Skandionkliniken, men inte med det ekonomiska resultatet och patientflödet. Vi måste ta det här på stort allvar, det är skattepengar vi talar om, säger Börje Wennberg (S), regionråd i Region Uppsala och ledamot i Skandionklinikens politiska styrelse.
Samtidigt poängterar han att läget inte hotar verksamheten.
– Det tar bara längre tid än vi trott att bygga upp.
Skandionkliniken är en nationell satsning som de sju landsting som har universitetssjukhus driver. En grundpelare är att alla patienter i Sverige ska få samma möjlighet att få vård vid kliniken i Uppsala. Så har det hittills inte sett ut. Till och med 2017 remitterades exempelvis 145 patienter från Akademiska sjukhuset i Uppsala medan Universitetssjukhusen i Örebro och Linköping remitterade 19 var. Börje Wennberg tror att kunskapen om protonbehandling ännu skiljer sig mycket landstingen emellan. I Uppsala har patienter protonbehandlats ända sedan 50-talet i The Svedberglaboratoriet.
– Det vi kan fråga oss är om vi sålt in den här modellen ordentligt. Det kan hända att vi skulle varit mer aktiva för att sprida kunskapen tidigare, säger Börje Wennberg.
Ett annat skäl är att arbetet med de så kallade behandlingsprotokoll för de cancertyper som kan behandlas på Skandionkliniken släpat efter jämfört med planen. Protokollen ska standardisera bedömningarna av vilka patienter som ska få behandling och hur uppföljningen ska se. Bland annat saknas protokoll för vanliga cancertyper som prostata- och bröstcancer, mag- och tarmkanalens cancer samt gynekologisk cancer. Expertisen på landets universitetssjukhus har helt enkelt inte kunnat prioritera arbetet på det sätt som krävts, menar ledningen.
Kan det inte vara så att läkarna ser andra, bättre behandlingsmetoder?
– Vi ser att andra länder som Norge, Danmark och Holland satsar på det här i stor skala. Och vi har ställt frågan till landstingen och inte känt att det finns någon tvekan om den här behandlingen, säger Börje Wennberg.
LÄS MER: Här ska cancern bekämpas
2020 ska Skandionkliniken ha raderat underskottet som byggts upp under de första åren. Enligt det senaste styrelseprotokollet är nu en "högprioriterad kraftsamling" påkallad. En åtgärd är att ekonomidirektörerna i de sju landstingen som driver klinken nu ser över modellen för finansieringen och hur mycket landstingen betalar för varje behandling, respektive i en fast summa till verksamheten.
En annan idé är att Skandionkliniken skulle köpa den nybyggda fastigheten intill Dag Hammarskjölds väg i Uppsala som man i dag hyr på 25 år av Akademiska hus. Byggnaden har fått mycket uppmärksamhet för sin arkitektur och design.
– Det skulle minska våra fasta kostnader och vara till uppenbar fördel för oss, men är inte landat än hos fastighetsägaren. Men vi ska ställa frågan, säger Börje Wennberg.
Trots den tröga starten så ser han Skandionkliniken som en stor framgång. Det är första gången Sveriges regioner och landsting samarbetar om högspecialiserad vård på det här sättet.
– Det borde göras mer. Vi är ett litet land och det finns inte ekonomi eller kompetens nog för att driva högspecialiserad vård på många ställen.
Peter Daneryd är förbundsdirektör inom det kommunalförbund som bildats för att driva Skandionkliniken. Han delar Börje Wennbergs bild av att samarbetet runt satsningen på protonbehandling är en stor framgång för Sverige, men att ekonomin måste lösas.
– Jag utgår från att vi återställt vårt egna kapital 2020 enligt planen.
Han är själv delaktig nu i arbetet med att sprida kunskaperna runt om i Sverige om protonbehandling och Skandionkliniken.
– Vi reser nu runt till universitetssjukhus och länskliniker. Vi ser ett stort utbildningsbehov. Våra läkare har också bjudit in läkare från hela Sverige hit till Uppsala för utbildning om några veckor. Jag tror att det här kommer att bli en förebild för andra högspecialiserade vårdinsatser i Sverige, säger Peter Daneryd.