Sedan första september har gruppen varit fullbemannad och arbetar bland annat med att utreda de sexbrott mot barn som en projektanställd hos Barnombudsmannen är misstänkt för, vilket UNT tidigare uppmärksammat.
Internetrelaterade sexualbrott mot barn är ofta komplexa att utreda och kräver flera specialistkompetenser.
– Dels behövs IT-forensiker som kan ta hand om de beslag vi gör och dels utredare som måste kunna hantera IT-baserade brott. Det är en ganska speciell hantering kring dessa ärenden och kan handla om att begära ut uppgifter från operatörer eller från sociala medier som befinner sig utomlands. Vi sitter nära varandra och kan jobba i team kring varje ärende, säger gruppchef Andreas Pallinder vid den regionala utredningssektionen.
Kompetens behövs också i form av internetinhämtare, som är specialicerade på att spana på nätet, och granskare med särskild utbildning för att klassificera övergreppsmaterial och identifiera brottsoffer.
– Det kan till exempel handla om filmer som hittats i en beslagtagen dator. Det är alltså inte bara att titta på bilder, man måste försöka utröna om man han identifiera en målsägande, säger Andreas Pallinder.
Gruppens arbete har lett till fällande domar i Uppsala tingsrätt. Till exempel dömdes en man i 50-årsåldern i juli för våldtäkt mot en 13-åring som han fått kontakt med via en chattgrupp på nätet.
Ökar den här typen av brott?
– Ja, det upplever vi. Samtidigt är vi övertygade om att mörkertalet är enormt och vi ser att övergreppen flyttar ut på nätet. Vi ser också att internet öppnar för obegränsade möjligheter för gärningsmännen att dela material med varandra. Det sker i väldigt stor utsträckning.
Sedan april månad har gruppen gjort ett 20-tal tillslag och 500 beslag. Samtidigt jobbar polisen nationellt för att ta fram gemensamma och enhetliga metoder för att underlätta utredningsarbetet.
– Det behövs. Internet tar inte hänsyn till några gränser. En gärningsman i exempelvis Uppsala kan utsätta målsägare över hela landet, säger Andreas Pallinder.