Sedan 2015 behandlas cancerpatienter vid Skandionkliniken nära Akademiska sjukhuset. Byggandet av kliniken har omgärdats av påståenden om mygel och lagöverträdelser.
Magnus Karlsson, som var projektledare i fem år när Skandionkliniken byggdes, har i UNT berättat att han blev tillsagd av ansvariga inom projektet att mörka felaktigheter. När Magnus Karlsson protesterade ska han enligt egen uppgift ha portats från möten och besiktningar.
Många av de påstådda felaktigheterna inträffade för flera år sedan och är höljda i dunkel. Vad som dock fastställts är att Skandionkliniken beviljats bygglov på felaktiga grunder. Hela fastigheten på fem våningar är med andra ord ett svartbygge.
– Det är ett jättespeciellt ärende, jag har inte sett något liknande fall, säger Josefin Hane, bygglovexpert på Boverket.
2021 beslöt mark- och miljödomstolen att riva upp Skandionklinikens bygglov. I vissa fall jämnas svartbyggen med marken och sådana krav har rests i fallet Skandionkliniken. Kommunen har alltså ställts inför frågan om man ska låta riva en byggnad som kostat 800 miljoner och som dessutom används för cancervård.
Men det går att komma runt rivningsregeln. Det visar en prejudicerande dom där en husägare byggde 45 kvadratmeter större än bygglovet medgav. Ägaren dömdes först att riva och bygga om till en kostnad av 1,5 miljoner kronor. Men Mark- och miljööverdomstolen slog fast att straffet vore oproportionerligt.
Ett alternativ till rivning kan vara att kommunen gör om detaljplanen och beviljar ett nytt bygglov. Om en detaljplan inom överskådlig tid ändras på ett sådant sätt att den olaga byggnaden då godtas kan den i vissa fall tillåtas stå kvar.
– Det kan då anses orimligt att byggnaden rivs, uppger Josefin Hane.
Angående Skandionkliniken konstaterar Uppsala kommun att den bryter mot detaljplanen vad gäller bland annat antalet våningar och att en mindre del uppförts på mark som inte får bebyggas. Akademiska Hus AB, som äger byggnaden, har lämnat in en ny ansökan om bygglov.
Kommunen skriver att kliniken fyller ett viktigt samhällsintresse och utreder nu om detaljplanen ska ändras. Kommunen ska utröna dels om kliniken ska få ett nytt bygglov, dels om bland annat studentbostäder ska få byggas i området.
Fallet är unikt för Uppsalas del.
– Jag har inte tidigare varit med om att en så stor byggnad fått sitt bygglov upphävt efter att den uppförts, säger Torsten Livion, processledare vid stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala.
Juridiskt sett är ärendet rejält snårigt. Det hela började 2011 då Akademiska Hus ansökte om bygglov för Skandionkliniken. Ansökan var dock ofullständig. Men för att projektet snabbt skulle komma igång sa byggnadsnämnden ändå ja till bygglov.
Året därpå beviljade byggnadsnämnden ytterligare ett bygglov för Skandionkliniken, den här gången för fasaden. Det var här en stor del av problemen uppstod. Enligt lag går det nämligen inte att ge två bygglov för en och samma fastighet. Det är orsaken till att Skandionkliniken i dag räknas som ett olaga bygge.
För att en fastighet ska få byggas och tas i bruk krävs startbesked respektive slutbesked men inget av detta finns för Skandionkliniken.
I normalfallet kan det medföra straffavgifter. Men till följd av de två parallella byggloven är det juridiska läget så oklart att det bidragit till att krav på straffavgifter avslagits i domstol.