Magnus Essand, professor och cancerforskare vid Uppsala universitet, har gjort flera studier om cancerbehandling med så kallade CAR-T-celler, immunceller som modifierats i laboratorium.
Att sätta fart på kroppens eget immunsystem och rikta det mot cancercellerna, så kallad immunterapi, har på senare år blivit en av cancerbehandlingens hörnstenar bredvid kirurgi, strålning och cellgifter.
Men forskningen har inte hittat sätt att få det att fungera mot alla cancertyper. En särskild utmaning är hjärntumörer. Eftersom hjärnan är skyddad av blod- hjärnbarriären är det helt enkelt svårt att nå in och sätta fart på immunsystemet där.
I en nyligen publicerad vetenskaplig studie pekar Uppsalaforskare på en ny väg fram när det gäller den vanligast förekommande hjärntumören, glioblastom. Snittöverlevnaden är ett drygt år.
– Jag tycker att det här är ett genombrott. Vi har visat ett helt nytt koncept och hoppas att det ska kunna användas bredare än bara mot hjärntumörer, säger Magnus Essand, professor i genterapi, som leder projektet tillsammans med Anna Dimberg, professor i cancer- och vaskulärbiologi vid Uppsala universitet.
Forskargruppen har lyckats förändra blodkärlen inne i tumörer i hjärnan hos möss, så att en viss sorts immunceller, så kallade T-celler, tar sig från blodbanan in i tumören och där förgör cancercellerna.
– Vi visar på förlängd överlevnad hos möss med hjärntumör. En tredjedel av mössen blev helt botade, säger Magnus Essand.
Anna Dimberg, professor och cancerforskare på Uppsala universitet.
Idén med behandlingen är att få kärlen i tumörerna att efterlikna kärl i lymfkörtlarna. De är specialiserade på att låta sig infiltreras av immunceller.
Det här görs med hjälp ett verktyg i form av ett modifierat virus som för in genetiskt material, en så kallad virusvektor.
– Vi har utvecklat en virusvektor som selektivt infekterar blodkärlen i hjärnan och för med sig en immunstimulerande gen, som när den uttrycks förändrar kärlens funktion, förklarar Magnus Essand.
Bilden visar en möjlig framtida behandling, där ett virus tar sig in i kroppen genom en spruta, och bär in en så kallad "immunmodulerande gen". Den förändrar blodkärlen i tumören i hjärnan. Kärlen låter då T-celler ta sig in i hjärntumören och där döda tumörceller.
Med genombrottet i djurstudier söks nu partners och investerare för att ta nästa steg: kliniska studier på människa.
– Vi lämnade in en patentansökan innan publicering. Men i dagsläget saknar vi forskningsanslagen som behövs, säger Magnus Essand.
Ett liknande läge uppstod för ett annat projekt han drivit, den så kallade AdVince-studien. Då hamnade ett lovande virus, som Magnus Essands grupp utvecklat för att attackera cancerceller, bokstavligen i frysboxen i brist på finansiering.
En brittisk journalist, Alexander Masters, hade hängett sig åt att dammsuga forskarvärlden efter lovande rön som skulle kunna hjälpa en cancersjuk vän och hittade Magnus Essand.
Bilden är tagen 2012 när brittiska journalisten Alexander Masters besöker professor Magnus Essand och tittar på viruset i frysen som ska kunna bekämpa endokrin cancer. Med cancersjuke entreprenören Vince Hamilton startade Alexander Masters en insamling på 15 miljoner kronor för att kunna pröva viruset i en studie. Snart är studien i mål.
Resultatet blev ett stort reportage i brittisk media om hur viruset som spränger cancerceller hamnat i Uppsalafrysen. Tillsammans med universitetet startades en insamling för att kunna fortsätta forskningen. Nyheten spred sig över världen och i Financial Times läste den schweizisk-amerikanske oljeentreprenören Vince Hamilton om viruset.
Han var själv sjuk i samma cancer och donerade de miljoner som saknades för att nå insamlingens mål om 15 miljoner kronor.
Vince Hamilton hann själv avlida innan studien som fått hans namn kunde inledas.
– Vi hoppas kunna avsluta första fasen i höst. Vi har inte sett några biverkningar och jag är förhoppningsfull om att det här kan leda till något, säger Magnus Essand nu.
Den brittiska journalisten Alexander Masters blev vintern 2023 hedersdoktor vid Uppsala universitet. Han har gett spridning åt professor Magnus Essands forskning om cancer och det cancersprängande viruset som hamnat i frysboxen.
Men vägen till färdigt behandlingskoncept är lång. Behandling med den högsta dosen behöver testas i en ny mindre studie på sex till tolv patienter. Faller det väl ut kan en större fas två-studie genomföras och därefter en fas tre-studie med patienter i en kontrollgrupp att jämföra utfallet med. Den skulle göras av bolaget Elicera Therapeutics, som Magnus Essand grundat med forskarkollegan Di Yu.
Hur lång tid kan det här ta?
– Ett decennium är rimligt att tänka sig.
Magnus Essand är även involverad i ett tredje högaktuellt cancerprojekt, en studie som inleds på Akademiska sjukhuset i höst.
Här handlar det om behandling med så kallade CAR-T-celler som modifierats för att attackera cancerceller. Forskargruppen har tidigare genomfört två kliniska studier med CAR-T-behandling mot cancer i lymfsystemet. Men omkring hälften av patienterna drabbas av återfall. I den nya studien ska CAR-T-celler som utrustas med ett immunstimulerande bakteriellt protein testas.
En bild som visar hur T-celler tas ur kroppen och i laboratorie modifieras med en så kallad CAR-gen, och sedan återförs till kroppen.
De här nya modifierade cellerna är helt framtagna och designade vid Uppsala universitet. Förhoppningen är att de helt ska slå ut cancercellerna.
Tanken är att den här behandlingen på sikt även ska kunna användas mot hjärntumörer.