Läs mer: Nu växer gröna stadsdelen fram
Läs mer: Så ska Uppsala bli större än dagens Malmö
Läs mer: Lite för mycket och lite för trångt
Läs mer: Så här ska det se ut i Rosendal
Läs mer: Kommunen vrider arkitekturen ett snäpp till
Tidigare har man mest tittat på själva husen när man jobbar med miljövänligt byggande. I Rosendal kommer man också se om invånarna som flyttar in verkligen lever så miljövänligt som planerarna tänkt sig.
I projektet Citylab lyfter man fokus och försöker göra hela stadsdelar miljövänliga. Rosendalområdet i Uppsala var det första som anmäldes till projektet och är nu ett av tolv pilotområden inom Citylab Action. Tanken är att erfarenheter härifrån ska sprida sig till andra delar av landet.
– Vi tittar på hur området planeras med tanke på klimatperspektiv och grönytor, säger Ann-Kristin Belkert, chef för Citylab inom Sweden Green Building Council.
Tanken är att det ska vara enkelt att leva klimatsmart i de nya områden som byggs. Ett exempel hon nämner är att man redan i planeringen ska se till att avstånden ska vara korta.
– Man ska kunna ha gångavstånd till jobbet när man bor i Rosendal. Och man ser till att det finns arbetsplatser i närområdet. Då behöver man inte bil, säger hon.
De höga ambitionerna, och att man nu bygger upp en helt ny stadsdel från grunden, har väckt forskarnas intresse. Forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet kommer att följa utvecklingen i Rosendal under en längre period. Genom djupintervjuer med de boende ska man se om verkligheten blir som planerarna har tänkt sig.
– Inom byggbranschen är man duktig på saker som energieffektivitet. Men livsstilsfrågor för de boende kommer i skymundan. Vi vill titta på hur de boende lever och vilka ekologiska fotavtryck det ger, säger Daniel Bergquist, forskare vid Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Han säger att det kan finnas förväntningar på de boende, men att visionerna ibland kan krocka med vardagen och det faktiska beteendet.
– Sopsorteringen är en sådan fråga där man har haft en förhoppning om att folk ska sortera bättre än vad de faktiskt gör. Medborgarna hittar sätt att leva som man har gjort tidigare, även om planerarna tänkt sig något annat, säger Daniel Bergquist.
Han säger att det är för tidigt att redan nu dra några slutsatser från projektetet i Rosendal. Men han tror att fastighetsägarna behöver vara aktivare för att visionerna ska lyckas.
I det som byggts hittills har man till exempel gjort plats för lastcykelpooler. Några sådana finns dock inte än. Fastighetsägarna säger att det är upp till olika entreprenörer att etablera sig. Men frågan är om det är tillräckligt.
– Ska det komma i gång behöver fastighetsägarna vara med och starta verksamheten, säger Daniel Bergquist.
I slutändan är det också upp till de boende att utnyttja de möjligheter som finns. Tidigare erfarenheter visar att bilinnehavet bland hushållen inte i första hand beror på hur långt från city området ligger eller hur bra kollektivtrafiken är. De socioekonomiska faktorerna har mycket större betydelse när man jämför antalet bilar per hushåll i Gottsunda respektive Norby.
– Det mest spännande ur forskarperspektiv är att vi tar reda på vad som faktiskt spelar stor roll och om det sätt man lever stämmer överens med planerarnas och arkitekternas visioner.
– Många av sakerna man gör är väldigt symboliska. Ett exempel är att de boende ska odla på taken och i sina fönster. Men det man kan producera i sitt vardagsrumsfönster är väldigt små mängder. För att få en uthållig livsmedelsförsörjningen behöver man stärka kopplingen till jordbrukarna i stadens omland och titta på de globala strukturerna, säger Daniel Bergquist.