Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör, säger att det finns en oro för att de strikta reglerna vid inhyrning av personal kan gå ut över verksamheten.
Från den 6 februari har Region Uppsala börjat tillämpa fasta priser när de hyr in sjuksköterskor till bland annat Akademiska sjukhuset. I ett brev som lagts ut på den interna webben på Akademiska sjukhuset beskriver sjukhusdirektör Marianne van Rooijen konsekvenserna av den striktare hållningen:
"Vi befinner oss i en situation där bemanningsföretagen försöker vänta ut oss för att de inte vill gå med på våra priser. Jag förstår självklart oron ute i verksamheterna när man inte får svar på de tjänster man behöver för att täcka raderna och få ihop bemanningen", skriver hon.
I brevet står det också att utfasningen av hyrpersonal kommer att påverka "den elektiva vårdleveransen". Det betyder i klartext att sjukhuset räknar med att de tvingas dra ner på den planerade vården när de lyckas hyra in färre sjuksköterskor än tidigare. Det gör i sin tur att fler patienter får vänta längre på sin operation.
– Den period vi främst oroar oss för är sommaren. Det är den känsligaste perioden i hela vår bemanning. Beslutet har fattats av regiondirektören. Men jag tycker det är ett bra beslut. Inhyrningen av personal är en jättehög kostnad för oss och vi har ett långsiktigt mål att minska beroendet av bemanningspersonal, säger Marianne van Rooijen.
All inhyrning av sjuksköterskor sker nu till priser på mellan 699 och 761 kronor per timme plus OB-tillägg inklusive sociala avgifter, beroende på vilken kompetens som efterfrågas. Beloppet ska även täcka pensionsavsättningar, försäkringar och semester. Under 2022 har snittpriserna vid direktupphandling legat på drygt 800 kronor per timme.
Dessutom finns i det nya beslutet striktare bestämmelser om att sjukhuset från början bestämt hur schemat ser ut. På det sättet ska man undvika att bemanningsköterskor kan välja arbetstider och att den fast anställda personalen fått "grispassen".
En bemanningssjuksköterska som UNT pratat med och som vill vara anonym är kritisk till Marianne van Rooijens beskrivning av situationen. Hon säger att det inte alls handlar om att företagen väntar ut regionen utan om att hon, liksom många andra bemanningssköterskor, helt enkelt inte accepterar de villkor som sjukhuset satt.
– Konsulter i alla andra branscher har timlöner som de själva bestämt. Sedan är det upp till företaget som köper tjänsten att acceptera det eller inte. Regionen har varit så dålig arbetsgivare att jag valt att lämna dem. Men nu försöker man inte att bli bättre för den personal som finns kvar utan stryper bara timlönen för oss bemanningssköterskor, säger hon.
Hon vill inte berätta vad hon fakturerar nu, men säger att det hon främst vänder sig emot är regionens sätt att bestämma villkoren över sjuksköterskornas huvuden. Efter att de nya reglerna börjat tillämpas har hon dock inte tackat ja till några nya uppdrag för Akademiska sjukhuset.
– Jag behöver inte alls jobba som sjuksköterska. Det finns många yrken där sjuksköterskor är eftertraktade, säger hon.
Björn Lindtorp, vd för Sverek, säger att det inte finns några stora pengar att spara genom att strypa inhyrningen av personal.
Björn Lindtorp är vd för Sverek, ett av bemanningsföretagen som erbjuder vårdpersonal till regionerna. Han säger att regionernas ambition att minska inhyrningen av personal förmodligen inte kommer att ge några besparingar.
– Det finns inga stora marginaler i vår bransch. Det är bara att räkna baklänges. Låt oss säga att alla som nu är inhyrda via bemanningsföretag på något magiskt sätt skulle bli anställda där de behövs, när de behövs. Då har regionerna ändå en kostnad för löner. Dessutom har de merkostnader i rekryteringsarbete och schemaläggning, som inte är gratis även om arbetet görs av regionerna eller kommunerna själva, säger han.
Ska regionerna dessutom kunna anställa dem som nu anlitas via bemanningsföretagen måste regionerna skjuta till pengar för att förbättra villkoren för personalen, menar han.
– Sjuksköterskorna har lämnat sina tjänster för att de inte vill jobba med de villkor som erbjuds. Ska regionerna kunna locka tillbaka personalen behöver de höja lönerna med kanske 20–30 procent. Jag har full förståelse för att man inte har budget till det. Men då handlar det inte längre om att minska kostnaderna. Tills de ansvariga ser den sanningen i vitögat kommer inget att förbättras. Varje försök att fasa ut inhyrningen har slagit tillbaka och gått ut över den fast anställda personalen, säger Björn Lindtorp.