I åratal har Gottsunda varit omtalat som Uppsalas mest utsatta område. Men på senare tid har rubrikerna allt oftare handlat om Gränby.
De senaste två åren har antalet anmälda brott i Gränby stigit med 22 procent. I fjol blev facit 1 542 anmälningar. Bland brott som ökat i Gränby finns narkotika och våld i offentlig miljö.
Även polisens händelserapporter ger en uppfattning om läget. Varje sådan rapport innebär att polisen åkt ut för någon typ av insats i området.
Händelserapporterna för Gränby mer än fördubblades i antal mellan 2017 och 2019 och kurvan för i år pekar fortsatt brant uppåt.
Kommunen tecknar en dyster bild. I september ansökte kommunen om att ordningsvakter ska få patrullera delar av Gränby. I ansökan framkommer allvarliga problem som öppen drogförsäljning, utbredd skadegörelse och hot mot fastighetsskötare och parkeringsvakter.
"Det har varit en negativ utveckling i Gränby de senaste två, tre åren som delvis har eskalerat", sa kommunens säkerhetschef Anders Fridborg nyligen i UNT.
Redan för två år sedan uttalade sig kommunalrådet Erik Pelling (S) i dramatiska ordalag om Gränby: ”Det har blivit något av ett laglöst land där kriminella tagit över”, sa han då.
Stefan Siesing, yttre befäl vid Uppsalapolisen, upplever att det blivit mer bråk och otrygghet i Gränby de senaste två–tre åren.
– Det har bland annat varit bilbränder, bråk på skolor och dessutom skjutningar. Jag har mött boende i området som inte vågat vistas i Gränbyparken, säger Stefan Siesing.
Han tycker att de problem som kommunen tar upp i sin ansökan om ordningsvakter stämmer i sak men tillägger att det kan gå långt mellan de allvarligaste brottshändelserna.
Stefan Siesing lyfter fram att en del yngre pojkar i Gränby tyr sig till äldre kriminella individer.
– Det är viktigt att vi får stopp på nyrekryteringen till kriminella gäng, framhåller han. Polisen kan inte på egen hand öka tryggheten och stoppa kriminalitet i Gränby. Hela samhället, inklusive föräldrar, måste hjälpa till om det ska lyckas.
Även Jaqline Claesson, som är chef för kommunens fritidsgårdar, tycker att utvecklingen gått bakåt.
– Vi upplever att otryggheten ökat i Uppsala generellt och då även i Gränbyområdet. Vi upplever ett hårdare klimat och en ökad social oro i samhället. Utemiljön har försämrats och vi tror att det bidrar till ökad otrygghet för de boende i området, uppger hon.
Gränby är ett delat område. Gränsen går mellan hyresrätterna på författargatorna och bostadsrätterna på vädergatorna. Det framkommer i en undersökning som kommunen lät göra 2018.
Enligt undersökningen finns en omfattande social oro och ekonomisk utsatthet bland de som bor på författargatorna. Det handlar om hyreslägenhet på gator med namn som Almqvistgatan, Levertinsgatan och Atterbomsgatan.
39 procent av de boende på författargatorna uppgav att det var vanligt att de upplevt respektlöst eller störande beteende i sitt område. Siffran är nästan fyra gånger högre än snittet för Uppsala som låg på 10 procent.
17 procent på författargatorna hade utsatts för hot eller trakasserier de senaste tolv månaderna. Snittet för Uppsala var 6 procent.
Författargatorna präglas av höga ohälsotal, hög arbetslöshet, stort beroende av ekonomiskt bistånd och många utom-europeiska invandrare. På en lista över 61 stadsdelar i Uppsala rangordnas författargatorna som en av de mest socioekonomiskt utsatta.
Trots det har 73 procent av de boende på författargatorna svarat att det är en bra plats att bo på.
I östra Gränby ligger vädergatorna, bland annat Dimgatan, Molngatan och Stormgatan. Här finns främst bostadsrätter. Här är den socio-ekonomiska nivån betydligt högre än på författargatorna och liknar mer snittet för Uppsala som helhet när det gäller till exempel risken för att utsättas för brott.