Carina Torpe Hansson, rektor vid Lindbackens skola.
På skolgården till Lindbackens skola är det fullt av stojande elever. I området bor många barnfamiljer och trycket på först förskoleplatser, och sedan skolplatser, har varit stort. Men barnpuckeln i Lindbacken väntas bli kortvarig. Redan nästa höst minskar underlaget för förskoleklassen i området med motsvarande en parallellklass jämfört med i dag.
Carina Torpe Hansson, rektor vid Lindbackens skola, är dock inte orolig för ett vikande elevunderlag.
– Det skulle inte göra något om vi får färre elever rent lokalmässigt. Nu har vi tagit över en del av Skogstorpets förskola för att få plats. Jag ser inga större bekymmer de närmaste åren, men kom tillbaka om tre–fyra år så får vi se vad jag säger då, säger hon.
Situationen i just Lindbacken är speciell. Statistikerna, som analyserar flyttmönster inom kommunen, ser tydliga trender: I nybyggda villor flyttar familjer med små barn in. Föräldrarna blir sedan kvar i villan långt efter att barnen flyttat hemifrån, vilket gör att det inte blir någon påfyllnad med nya barnkullar förrän den första generationens föräldrar dör eller flyttar till ett äldreboende.
Just nu befinner sig den största puckeln av barn i Lindbacken mellan förskoleklass och årskurs 4. Det gör att antalet grundskolebarn kommer att fortsätta att öka några år till, trots att det väntas bli mindre årskullar som fyller på underifrån.
I hela kommunen väntar dock en allmän trend där antalet skolbarn beräknas minska, främst beroende på lägre barnafödande och ändrade flyttmönster.
Lindbackens skola får ta emot en stor mängd elever under en begränsad tid.
Det här är en helt ny situation för Uppsala som under lång tid planerat för ett ökat behov av skolplatser. Fram till 2034, när botten nås, kommer det enligt prognoserna att gå drygt 1 300 färre barn än i dag i Uppsalas grundskolor.
– Vi har ett jättearbete som pågår kring detta nu. Vi vänder på alla stenar för att försöka få till det så bra som möjligt, säger Eva Christiernin (S), ordförande i utbildningsnämnden.
Några skolnedläggningar kommer det förmodligen inte att bli fråga om. Däremot kan nya skolprojekt skjutas på framtiden samtidigt som det kan bli omflyttningar när skolor ska renoveras.
Upptagningsområdena för Valsätraskolan och skolorna i Stenhagen, Gamla Uppsala, Nyby och Gränby är några av de som väntas få de största minskningarna av elevantalet fram till 2028, så långt fram i tiden som befolkningsprognosen finns nedbruten på stadsdelar.
Tomas Rylander, rektor på Valsätraskolan, är inte orolig för ett minskat elevtapp. "Det är inget självändamål att vara en stor skola. Det är viktigare att vara en bra skola", säger han.
Tomas Rylander, rektor på Valsätraskolan, är dock inte orolig för framtiden.
– Vi har varit en attraktiv skola, och har under flera år vuxit och vuxit och har i dag 950 elever. Att vara en stor skola är inget egenvärde, det är viktigare att vara en bra skola. Och i dag har vi snarare för fullt och för trångt i lokalerna, säger han.
Samtidigt som elevantalet minskar totalt i kommunen finns det stadsdelar och områden där antalet barn i skolåldern fortsätter att öka kraftigt. Det ställer till det för kommunen. Fram till 2028 väntas det till exempel tillkomma 175 grundskolebarn i stadsdelen Kungsängen, eller Industristaden som det också kallas, jämfört med i dag.
Skolan som planeras på tomten där depån för stadsbussarna tidigare låg har dock skjutits på framtiden. Det senaste budet är att skolan kan vara klar tidigast 2029. Det vikande elevantalet i resten av kommunen kan innebära att skolan skjuts ännu längre fram i tiden, trots den kraftiga ökningen av antalet barn i området. Och då kan kommunen tvingas att välja mellan målet att så många barn som möjligt ska ha en skola i närområdet och att få pengarna att räcka till undervisningen.
Eva Christiernin (S) säger att ett intensivt arbete pågår där politikerna ska avgöra vilka skolprojekt som ska läggas i malpåse.
– Vi kommer att ha ett överskott av lokaler. Och den stora risken om man sitter med för stor kostym är att resurserna som skulle gå till lärare och fritidspersonal i stället används för att betala för fastigheterna, säger Eva Christiernin.
– Samtidigt vill vi ha en bra spridning av skolorna, fortsätter hon. Vi har sagt att vi vill ha en skola i Kungsängen så att barnen kan gå och cykla till skolan. Nu bussas eleverna från Kungsängen till Almtunaskolan i stället. Nästa år öppnar den nya Kvarngärdesskolan som också blir en del i pusslet.
Kommunen kan dock inte lägga planerade skolor i malpåse för länge. Efter 2034 spås elevantalet öka snabbt igen. Det beräknas ta fem år att hämta in hela den minskning av elevantalet som väntas de närmaste tio åren. Till 2042 räknar man med att det går närmare 1 500 fler barn än i dag i Uppsalas grundskolor.