Virpi och Anders Svensson har varit gäster på campingen i över 24 år. På grund av situationen vågar de inte bo kvar.
Enligt campingens ägare, Peter Johnson och Catharina Hassarby, har över 40 gäster lämnat i år. Campingens öde ligger för närvarande i länsstyrelsens händer, vilket UNT rapporterat om. De ska utreda om det finns särskilda skäl för dispens från strandskyddet.
Men trots att chansen för undantag fortfarande finns fortsätter flykten.
– Det känns nästan som att vi måste flytta, säger Anders Svensson, som gästat campingen i 24 år, tillsammans med sin fru Virpi Svensson.
Han förklarar att situationen har lett till att de inte vågar stå kvar längre. Risken för att campingen blir nekad dispens igen är för stor, anser han.
Deras ljusgrå villavagn med vita knutar kommer snart vara bred last på vägarna bort från Siggefora. De har redan bokat en lastbil med kran.
– Det är jättesorgligt, att behöva lämna efter 24 år, när man egentligen inte vill. Det hade varit en sak om vi kände oss färdiga här och faktiskt ville flytta, men det gör vi inte, säger Anders Svensson.
Om kommunens beslut från den 17 april hade vunnit laga kraft, skulle husvagnar och dylikt få stå på campingen i högst två månader. Vilket är ett problem då flertalet har sina mobila hem på platsen permanent.
Vid ännu ett nekande kan campingen alltså ställas inför samma situation igen. De har då möjligheten till att överklaga på nytt.
Någon som fortfarande lever på hoppet om dispens är Outi Olsson.
– Vi tänker inte flytta, så länge vi inte blir utkastade, men det ska vi inte bli, säger hon, och syftar på sig själv och sin man.
Flera byggnader på campingen ser – för blotta ögat – inte särskilt mobila ut.
De har varit på campingen sju somrar. Hon ställer sig frågande till ärendets tajming.
– Varför lägger de energi på det här just nu? Campingen har ju funnits i flera år.
Sedan 30-talet har folk vistats på platsen, enligt ägaren Peter Johnson. Vistelser som till slut alltså blev till campande och camping.
Själva strandskyddet vid Siggeforasjön kom till något senare. Det har funnits sedan 1965, enligt länsstyrelsen. Men det vann laga kraft 1975.
Sedan dess är det inte tillåtet att stå permanent på platsen, då allemansrätten väger tyngre. Ändå kom första klagomålet – under nuvarande ägarnas regi – relaterat till strandskyddet först 2020.
Och vad med allemansrätten? Den verkar fortfarande nyttjas, i alla fall enligt Outi Olsson.
– På fina dagar är det ju mycket badgäster här som inte tillhör campingen. Då är det fullt med bilar på gästparkeringen.
Antalet badsugna var få när UNT var på besök.