Ökad styrning hot mot yttrandefriheten

Kan Uppsalas medborgare lita på att kommunens tjänstemän vågar tala fritt i media? Ja, säger kommunen. Men såväl UNT som SVT märker en ökad styrning från pressavdelningen.

Håkan Wikström

Håkan Wikström

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2017-10-15 07:00

–  Vi har reagerat eftersom det är viktigt att kommunanställda ska känna att de kan prata fritt med medier. Det är oerhört viktigt för uppsalaborna att de kan få en riktig bild av Uppsala kommuns verksamheter, som inte är tillrättalagd. Både för att få veta hur arbetet i kommunen faktiskt fungerar och för att kommunen varje år omsätter miljardbelopp av medborgarnas skattepengar, säger Jens Pettersson, redaktionschef på Upsala Nya Tidning.

LÄS MER: Kalle Sandhammar: "Vad ska Uppsalaborna tro?"

Bakgrunden är att tjänstemän som bett att få se sina citat före publicering av en artikel ofta skickar dem vidare till kommunens pressavdelning för genomläsning. Nyligen fick en av UNT:s reportrar som skickat citat till en tjänsteman ett sms från tjänstemannen där det framgick att kommunens pressavdelning hade synpunkter på delar av innehållet. Pressavdelningen ansåg att vissa uttalanden som tjänstemannen gjorde skulle kunna "skrämma upp folk" och man var fundersam över vad som kunde sägas, trots att uppgifterna stämde. Vid flera andra tillfällen har andra tjänstemän valt att få kolla texter och citat med pressavdelningen innan de går i tryck.

LÄS MER: Kommunens mediaplan strider mot grundlagen

Även SVT Uppsala har erfarenheter av att pressavdelningen blivit mer aktiv.

– Det har blivit en ökad styrning. Jag upplever att det finns - om inte en rädsla, så i alla fall en oro bland tjänstemännen sedan kommunen börjat uppmana sina anställda att ta kontakt med pressavdelningen när journalister ringer. Det väcker en osäkerhet inför att prata med media. Kommunens agerande kan upplevas som att media är ett hot för de enskilda tjänstemännen, säger redaktionschef Håkan Wikström

Han tycker även att SVT Uppsala blir styrda när det gäller tid för intervjuer.

– I aktuella ämnen är det viktigt att kunna ge svar på en gång. Vi upplever att de gör det här av taktiska skäl för att kunna förbereda sig på kritiska frågor, säger han.

LÄS MER: Meddelarfriheten måste gå först

Frågan aktualiserades första gången för ett år sedan när det framkom att kommunen hade en intern presspolicy som uppmanar medarbetarna att kontakta chefen och pressavdelningen när media ringer. Det kritiserades av juristen Carl Gustaf Spangenberg som ansåg att det hela stred mot grundlagen och att det skapar en tveksamhet bland medarbetarna om vad som får sägas till media, trots att det råder meddelarfrihet.

– Meddelarskyddet är grundlagsfäst och om offentliganställda upplever att en pressavdelnings agerande på något sätt påverkar deras möjligheter att tala helt fritt med pressen är det oerhört allvarligt för demokratin, säger Jens Pettersson.

LÄS MER: Presschefen uppmanar till koll av citat

UNT:s redaktionsledning har haft ett möte med kommunens presschef och framfört synpunkterna.

– Vi betonade att en kommuns uppgift inte kan vara att styra berättandet om vad som sker utan bara öppet ge en bild av hur det förhåller sig i verkligheten. En kommun är inget företag som ska ha som mål att ge en bra bild av verksamheten. En viktig gemensam slutsats på mötet var också att det är viktigt att kommunens anställda förstår att de absolut inte måste ha kontakt med pressavdelningen inför eller efter intervjuer, säger Jens Pettersson.

Sedan UNT börjat uppmärksamma frågorna har pressavdelningen gjort ett tillägg i det presskort med tips och råd inför möten med media som delas ut till medarbetarna. Där påminns de om att alla har en lagstadgad meddelarfrihet att fritt prata med pressen.

Så fungerar meddelarskyddet

Meddelarfriheten är en grundlagsskyddad rätt att utan konsekvenser lämna vilken information och uppgifter som helst till media eller författare för offentliggörande. Det innebär att uppgiftslämnaren skyddas mot åtal.

Samtidigt innebär meddelarskyddet ett förbud att efterforska vem uppgiftslämnaren är. För anställda inom offentlig sektor innebär det ett arbetsrättsligt skydd, eftersom de ska kunna lämna ut information utan att riskera negativ behandling och kritik från arbetsgivaren. Privat anställda ”whistleblowers” har ett svagare skydd.

Källa: Minilex

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!