Paracetamol är det verksamma ämnet i vanliga febernedsättande och smärtstillande receptfria läkemedel som Alvedon, Pamol och Panodil.
Tidigare studier har visat att minne och inlärning påverkats negativt hos musungar som exponeras för paracetamol. År 2014 publicerade Uppsalaforskare en uppmärksammad sådan studie. Den nya Uppsalastudien tar vid där. Resultaten är också helt i linje med den.
– Vi kan återigen visa att även en väldigt kort exponering för paracetamol har förmågan att störa hjärnans utveckling, och att effekterna är kvar långt efter exponeringen, säger Gaëtan Philippot, forskare som varit med och gjort båda studierna.
De störningar som forskarna nu sett hos mössen gäller mer avancerade förmågor jämfört med i den tidigare studien.
– Vi har nu tittat på det vi kallar för kognitiv flexibilitet, förmågan att anpassa sig till nya förhållanden och förändringar, säger Gaëtan Philippot.
Studien visar också att dosen paracetamol inte behöver vara hög för att få konsekvenser.
Mössen har fått paracetamol på sin tionde levnadsdag. Den tidpunkten motsvarar slutdelen av graviditeten och första tiden som nyfödd när det gäller hjärnans utveckling hos människa.
Andra studier tyder på effekter även hos människor och ökad risk för exempelvis ADHD och diagnoser inom autismspektrat.
Forskarna ser ändå inga skäl att ändra på råden när det gäller gravida eller nyförlösta och intag av paracetamol. Risken för konsekvenser är förvisso signifikant, men trots allt väldigt låg.
– Det här är den smärtlindring som finns för gravida och vi kan inte ta bort den. Rådet är redan att paracetamol ska tas med stor försiktighet under graviditeten, säger Robert Fredriksson, professor i farmakologi vid Uppsala universitet, en annan av studiens författare.
Men genom att bättre förstå mekanismerna bakom att hjärnans utveckling störs kan risker undvikas, tror forskarna. I studien har de kunnat se en slags cellulär stressreaktion i hippocampus, en hjärnregion som är viktig för bland annat inlärning.
– Sådan stress kan vara en del av förklaringen av de negativa effekter vi observerat. Att kunna bena ut orsakssambanden är en viktig uppgift för forskningen, säger Gaëtan Philippot.
Artikeln har publicerats i den vetenskapliga facktidsskriften Frontiers in toxicology.