Det visar forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i en studie på möss, som publiceras på nätet i facktidskriften Toxicological Sciences.
– Våra resultat bygger visserligen på djurförsök, men även andra studier pekar i samma riktning. Det talar för att det finns skäl att försöka begränsa användningen av paracetamol i slutet av graviditeten och vara restriktiv med att ge detta läkemedel till spädbarn, säger docent Henrik Viberg, forskare vid Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet.
Paracetamol är det verksamma ämnet i vanliga febernedsättande och smärtstillande receptfria läkemedel som till exempel Alvedon, Pamol, Panodil och Reliv.
I studien fick tio dagar gamla musungar en eller flera injektioner med paracetamol eller med koksaltlösning.
– Tidpunkten var vald utifrån den snabba hjärnutvecklingsfas som äger rum under de första veckorna efter födelsen hos möss och som når sin topp just efter tio dagar, säger Henrik Viberg.
Redan någon dag senare kunde forskarna konstatera att möss som fått paracetamol, i synnerhet om de fått upprepade doser, hade förändrade koncentrationer i flera olika delar av hjärnan av hjärnan av ämnet BDNF jämfört med möss som overksamt koksalt.
– BDNF är ett protein som har en rad viktiga funktioner, till exempel när nervceller växer ut och skapar kopplingar mellan varandra. BDNF kan också skydda nervceller mot toxiska ämnen, säger Henrik Viberg.
När mössen efter två månader nått vuxen ålder gjordes en serie beteendetester med dem. ”Paracetamolmössen” visade sämre förmåga att anpassa sig till nya miljöer och att lära sig nya saker jämfört med mössen i kontrollgruppen. Förändringarna var mest uttalade hos mössen som fått upprepade injektioner av paracetamol.
– Förändringarna i beteende hos mössen som fick paracetamol liknar dem vi i tidigare försök sett hos möss som under hjärnans tillväxtspurt utsattes för vissa miljögifter eller för det på barn ofta använda narkosmedlet ketamin, säger Henrik Viberg.
I studien genomgick mössen också ett par smärt- och ångesttester. De visade inga skillnader i smärtkänslighet eller ångestbenägenhet mellan ”paracetamolmöss” och kontrollmöss.
– Däremot hade möss som fått injektioner med paracetamol under hjärnans tillväxtspurt betydligt sämre smärtlindrande och ångestdämpande effekt av detta läkemedel senare i livet jämfört med kontrollmöss som först i vuxen ålder fick testa detta läkemedel, säger Henrik Viberg.
Hos människor fortsätter hjärnans tillväxtspurt under de första levnadsåren, men når sin topp redan i slutet av graviditeten. Henrik Viberg betonar att man inte kan förutsätta att människor påverkas på liknande sätt som möss om de utsätts för paracetamol i detta kritiska skede.
– En nyligen gjord norsk epidemiologisk studie talar dock för att så kan vara fallet. När mamman hade använt paracetamol i mer än 28 dagar under graviditeten hade barnet vid tre års ålder sämre grovmotorisk utveckling och mer utagerande beteende jämfört med syskon som inte hade utsatts för paracetamol i livmodern. Däremot sågs inga sådana effekter på barnet när mamman använt ibuprofen för smärtlindring under graviditeten, säger Henrik Viberg.