En teknik för att mäta och ge ett säkert svar om en cancer är helt borta från kroppen är mycket efterfrågat i cancervården.
Det här försöker Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi och hans kollegor vid Uppsala universitet lösa.
I vintras berättade UNT om bolaget Rarity Biosciences som knoppats av från forskningen för att föra ut deras nya teknologi, som ska kunna påvisa även en mycket liten grad av förekomst av cancerceller.
Som en del i utvecklingen har en forskningsstudie gjorts i samarbete med Lucia Cavelier och Anna Eriksson vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Teknologin har där testats på patienter med en viss form av blodcancer, akut myeloid leukemi.
Studien bekräftar att teknologin är superkänslig.
– Med teknologin går det att påvisa cancer även om de elakartade cellerna utgör så lite som en av 100 000 celler, långt tidigare vid återinsjuknande än med andra metoder. Därmed kan man snabbare starta en ny behandling, säger Ulf Landegren.
Just att kunna sätta in rätt behandling är avgörande, eller att avsluta den om cancern är borta. För behandlingen är tung för kroppen och kan ge mycket allvarliga eller till och med fatala skador.
– I studien beskriver vi ett sorgligt fall där en cancer som behandlats hade läkt ut, men där patienten dog av behandlingen. Att ge rätt behandling i rätt tid är en svår balansgång för vården, säger Ulf Landegren.
Teknologin går ut på att i blod eller benmärg spåra mutationer i DNA som man vet är unika för den typen av tumör som ska undersökas.
För att göra det behövs bara lite blod från armvecket.
– En bieffekt av studien är att vi sett att resultaten blir lika bra bara med blod från ett stick i armen, som om man undersöker benmärg, vilket besparar patienten mycket besvär, säger Ulf Landegren.
Den automatiserade process som företaget utvecklat, från att provet lämnas in till att ett svar finns, tar ungefär tre timmar. Analysen görs med ett instrument som redan används på många sjukhus för andra syften, vilket enligt forskarna gör metoden ekonomisk.
Potentialen är stor även om teknologin bara testats på en specifik blodcancer.
Det gäller bara för forskarna att hitta vilka DNA-mutationer som är kopplade till tumörer vid exempelvis bröst-, prostata- eller lungcancer. När det börjar att undersökas mer rutinmässigt kommer även de vanligaste cancerformerna att kunna följas hos patienterna genom ett blodprov.
– Bara i USA brukar man säga att 20 miljoner människor väntar på svar om den cancer man behandlats för är borta eller inte. Tänk då om patienten bara kan lämna ett blodprov om året för att hålla koll på det, då kan det här få väldigt stor effekt, säger Ulf Landegren.
Än så länge befinner sig projektet på forskningsstadiet. Fler studier behövs samtidigt som initiativ tas för att få vården att använda den nya tekniken. Redan har myndigheten Vinnova beviljat pengar till flera studier.
– Vården är ofta konservativ och forskningen måste visa att man verkligen vinner något på en ny behandling och det måste finnas ordentliga kliniska prövningar. Men jag hoppas att metoden kommer att finnas i vården inom kort, säger Ulf Landegren.
Den aktuella studien har publicerats i den vetenskapliga tidsskriften Nature communications.