Pengar från ett bankbedrägeri i det Uppsalabaserade Casinomålet 2020. Julgranen är klädd med 500-eurosedlar.
Den 13 oktober fick en känd kriminell Uppsalabo i 40–årsåldern besök av polisen. Det handlade om en så kallad pecuniainsats, (pecunia=pengar). Polisen far helt enkelt hem till grova brottslingar som inte betalar sina skulder och tar ifrån dem tillgångar för att täcka fordringarna.
Den aktuella mannen var registrerad för skulder på cirka 800 000 kronor.
– Vi stötte ihop med mannen utanför hans bostad där han kom åkande i en bil som beslagtogs på plats. Det berättar Tobias Ahnlund som är ansvarig vid Uppsalapolisen för strategiska åtgärder mot nätverkskriminella.
Beslag som gjorts hos en 44-årig Uppsalabo som utpekas som ledare för Gottsundanätverket. Beslagen ingår i ett åtal mot honom om penningtvätt.
Efter att ha säkrat bilen tog sig polisen in i mannens lägenhet tillsammans med Kronofogden som beslagtog klockor och en myntsamling. Totalt blev han av med värden för 200 000 kronor. Godset har sedan sålts på offentlig auktion för att betala delar av hans skulder.
Hittills i år har Uppsalapolisen genomfört fyra sådana här pecuniainsatser, en metod som använts i drygt ett år. Polisen har i samråd med Kronofogden valt ut vilka som ska få hembesök. Åtgärderna riktas enbart mot personer som är registrerade för skulder hos Kronofogden. I Uppsala finns nu ett hundratal profilerade kriminella som kan bli föremål för insatserna.
En bild som skickats på en krypterad chatt mellan Uppsalabor som sålt narkotika.
Avgörande är bland annat vilken typ av kriminalitet personerna ägnar sig åt och om de kan tänkas sitta på egendom som kan täcka skulderna.
– Uppgifterna kan komma till exempel från underrättelser, information i öppna ärenden eller via spaning, berättar Tobias Ahnlund.
Den formella gången är att Kronofogden begär handräckning av polisen för att driva in skulderna. Polisens uppgift kan vara att skydda Kronofogdens personal från våldsamma individer eller att bryta sig in i bostaden så att Kronofogden får tillträde om personen vägrar öppna.
Tobias Ahnlund är ansvarig vid Uppsalapolisen för strategiska åtgärder mot nätverkskriminella.
Det här är ett led i så kallad tillgångsinriktad brottsbekämpning, en strategi som Uppsalapolisen börjat använda allt oftare. Tanken är att öka trycket mot personer som tjänar pengar på brott.
– Eftersom pengar är drivkraften bakom en stor del av den grova brottsligheten prioriterar vi att komma åt brottsvinster. Det är ett sätt att försvåra för nätverkskriminella, säger Tobias Ahnlund.
Bilar som ska säljas efter att ha beslagtagits av Kronofogden i Uppsala. Bilden är från oktober 2022.
En annan del av den tillgångsinriktade brottsbekämpningen är att söka efter egendom hos skuldsatta som rör sig i trafiken. Som UNT rapporterat finns sedan augusti en ny bestämmelse som underlättar för polisen och Kronofogden att tillsammans ta gods i beslag, bland annat vid trafikkontroller. Under två månader med den nya lagen säkrades gods till ett värde som var sju gånger högre än med den gamla lagen.
Vid trafikkontroller letar polisen inte bara fartsyndare utan även personer som är involverade i grov brottslighet.
Poliser i Uppsala län informeras nu om de nya reglerna för att kunna göra fler så kallade distansutmätningar exempelvis i trafiken.
– Under hösten utbildar vi all personal i yttre tjänst i hur de ska agera om de till exempel påträffar skuldsatta personer med stora mängder kontanter som misstänks inte vara legala. I vissa situationer kan det vara fråga om penningtvättsbrott, uppger Tobias Ahnlund.
En konsekvens av lagändringen är att skuldsatta personer som kör bil löper större risk att bli av med fordonet. Att föraren säger sig bara ha lånat bilen av en kompis räcker inte alltid som förklaring. Beroende på omständigheterna kan bilen enligt juridisk praxis ändå tas i beslag eftersom fordonets brukare också kan räknas som dess ägare.