Stefan Hanna, Utvecklingspartiet demokraterna (UP), har gjort motståndet till utbyggnaden i de sydöstra stadsdelarna till en profilfråga.
Uppsalapaketet innebär att Uppsala lovat staten att bygga bostäder i utbyte mot att bygget av fyra järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm tidigareläggs. Att paketet ska omförhandlas är en central del av uppgörelsen mellan det rödgröna styret och Utvecklingspartiet Demokraterna (UP).
Hur mycket politikerna vill minska bostadsbyggandet i de sydöstra stadsdelarna och var man i stället ska bygga dem är dock inte klart. Inte heller är det klart om minskningen av antalet bostäder ska ske genom att flerbostadshus byts ut mot villabebyggelse eller om man ska minska ytan och spara mer skog. Från den kommunala förvaltningens sida väntar man på ett tydligt uppdrag från politikerna.
– Vi är i ett väldigt tidigt skede där vi försöker identifiera de viljeinriktningar som finns kring de södra stadsdelarna. Det går inte att tillgodose alla viljorna samtidigt. Och då behöver vi samla kommunens vilja när vi ska gå till staten och begära en omförhandling, säger Christian Blomberg, stadsbyggnadsdirektör.
Tidsmässigt behöver frågan lösas innan en ny översiktsplan ska antas under 2024.
Stefan Hanna (UP) vill än så länge inte ge några besked om vad kommunen ska kräva i en omförhandling, men tror att ett förhandlingsunderlag kan vara klart i februari nästa år.
– Jag ser inga fördelar med att läcka ut hur vi tänker. Vi har ingen anledning att spela ut korten innan vi sitter i förhandlingen, säger Stefan Hanna.
En kritik mot den förra processen är att den inte är förankrad. Är inte risken att det blir så igen om det är en hemlig process?
– Det är inte vår ambition. Vi är överens om att det ska bli en plan som är mycket bättre förankrad bland Uppsalaborna.
Erik Pelling (S) säger att det behövs både diskussioner och underlag innan han kan säga hur omförhandlingen med staten kan ske.
Erik Pelling (S) säger att en omförhandling av avtalet behöver föregås av både politiska och praktiska diskussioner, och att det är för tidigt att kräva tydliga svar.
– Det behövs konsekvensanalyser både socialt, kommunalekonomiskt, tekniskt och med riksintressen när man flyttar bostadsvolymer från de sydöstra stadsdelarna till andra områden. Det kommer också att föregås av diskussioner med partier i både oppositionen och i styret, säger han.
Therez Almerfors (M) vill innan hon ger besked först komma överens med de borgerliga partierna i alliansen om hur många bostäder som kan byggas.
På den borgerliga sidan vill man också vänta med att ange hur många bostäder man vill minska åtagandet i sydöstra staden med.
– Det viktiga är att södra staden får fler småhus och färre höghus. Samtidigt måste vi säkerställa att fyrspåret inte äventyras och då får vi i dialog med staten se vilket utrymme det finns att förändra antalet, säger Therez Almerfors (M).
Ni måste ha ett förhandlingsbud med er, vad är det?
– Hur vi landar i enskilda bostäder är något vi ska diskutera inom alliansen. Och det är inte något jag förhandlar om via journalister, säger Therez Almerfors.
Knivsta kommun försökte redan 2020 begära en omförhandling av sitt avtal, men fick nej med motiveringen att det inte tillkommit nya omständigheter. Det tillträdande styret i Knivsta vill göra ett nytt försök. Matilda Hübinette (Knivsta.Nu), blivande kommunstyrelseordförande, skriver i ett mejl att hon tror att förutsättningarna förbättrats i och med Uppsalas ändrade inriktning samt att en ny regering tillträtt.
UNT har försökt få svar på hur den nya regeringen ser på de avtal om bostäder i utbyte mot infrastruktursatsningar som har tecknats. Men Ebba Gustafsson, pressekreterare på infrastrukturdepartementet, har inte återkommit.