Efter det senaste politikermötet på Krusenberg dröjer sig de moderata kommunalråden Sofia Andersson och Therez Almerfors kvar, frustrerade över att diskussionerna inte kommit längre.
Uppsalas framtid
Frustrationen hänger tung över matsalen på Krusenbergs herrgård. Oppositionsrådet Therez Almerfors (M), som sitter vid fönstret, suckar.
– Vi är i ett limbo, säger hon.
Uppsala behöver en ny politisk riktning för hur kommunen ska växa och utvecklas. Med andra ord: det är dags för en ny översiktsplan. Den styr vad som ska byggas och var, hur vi ska färdas och vilka grönområden som ska bevaras.
Den nuvarande planen är från 2016. Mycket har hänt sedan dess; inte minst har Uppsala kommun ingått det så kallade fyrspårsavtalet med staten. Staten har lovat att tidigarelägga bygget av fyrspår till Stockholm och betala en ny tågstation i Bergsbrunna. I gengäld ska Uppsala bygga 33 000 bostäder fram till 2050, varav 21 500 i sydöstra staden nära den planerade tågstationen. Byggplanerna har mött starka protester från de närboende.
Vid två tillfällen har nu alla partier utom Sverigedemokraterna stängt in sig på Krusenberg, spelat sällskapsspel och sovit i de blomstertapetserade rummen. Men framför allt har de suttit i konferenslokalen "Sjösalen", med utsikt över Ekoln och med målet att enas om en kompromiss om Uppsalas framtid. Detta till en kostnad av totalt 145 000 kronor.
Vid två tillfällen har Uppsalas högsta politiker tagit in på Krusenbergs herrgård för att försöka enas om en ny översiktsplan. Prislappen? 145 000 kronor.
Vad de kommit fram till? Ingenting konkret, enligt Almerfors.
– Här har vi bjudit på allt vad vi vill som parti, som mer småhus och färre byggnader i sydöstra staden, men inte fått något tillbaka. Vi får inga besked om vad styret vill.
Therez Almerfors (M) är frustrerad över att kommunen skjutit upp arbetet med den nya översiktsplanen.
Erik Pelling (S) håller inte med. Enligt honom har dygnen på Krusenberg varit till för att ge politikerna den fakta och koll på ekonomin som behövs för att så småningom utforma den nya översiktsplanen. Han kan dock förstå Almerfors frustration.
– Men det är stora frågor. Det handlar om kommunens utveckling fram till 2050 och bortom.
Erik Pelling (S) leder arbetet med att samla politikerna för att försöka enas om Uppsalas framtid.
Sedan tidigare är det beslutat att en ny översiktsplan ska vara klar senast i september 2024. Men det ses inte längre som realistiskt. I vägen står nämligen partiernas oenighet kring två välkända tvistefrågor: om Uppsala ska ha spårväg eller inte, och hur många bostäder som ska byggas i sydöstra stadsdelarna.
Förenklat finns två sidor.
På ena sidan står styret – alltså S, MP och V – som är rätt nöjda med nuvarande inriktning och avtalet om att bygga 21 500 bostäder i sydöstra staden.
– Vi vill bygga en ny och hållbar del av Uppsala kring den nya tågstationen. Det står tydligt i avtalet att vi ska testa och utveckla nya hållbara lösningar och att området ska byggas klimatpositivt, säger Linda Eskilsson (MP).
Planerna på att bygga 21 500 bostäder i sydöstra staden har mött starka protester.
På andra sidan finns en opposition som anser att byggandet i sydöstra staden måste bantas och att antalet höghus ska minska till fördel för villor och radhus. Man vill hellre bygga ut samhällena längs större vägar och järnvägsspår. Orter som nämns är exempelvis Storvreta, Vattholma, Vänge, Järlåsa, Almunge och Björklinge.
– Vi tror att riktningen med sydöstra staden annars kommer tränga undan den typen av investeringar, säger Ehsan Nasari (C), som tidigare uttalat att partiet vill halvera antalet bostäder i sydöstra staden.
Sverigedemokraterna är det enda partiet som inte bjudits in till diskussionerna om en ny översiktsplan. "Det är ju inte särskilt inkluderande eller demokratiskt. Vi är större än en himla massa partier som får vara med", säger Kent Kumpula (SD).
SD:s Kent Kumpula befarar att utbyggnaden i sydöstra staden kommer att skapa ett nytt utanförskapsområde.
– Det går inte att klämma in så många på så liten yta. Det kommer att bli problem.
Kristdemokraterna vill även de bygga ut mer på landsbygden, men jobbar också för att sprida bebyggelsen i sydöstra staden ner mot länsgränsen till Knivsta.
"Det är inte ett problem att Uppsala bygger bostäder, det handlar om var och hur mycket", säger Jonas Segersam (KD).
Liberalerna skiljer sig från allianskollegerna. Jennie Claesson (L) säger att partiet står helt bakom fyrspårsavtalet.
– Jag tror på de sydöstra stadsdelarna. Anledningen till det är att vi har en regering som sagt ja till byggstart för Uppsala södra station. Det är rimligt att vi bygger där.
Allt detta tar partierna med sig till diskussionerna, vare sig de träffas i Krusenbergs anrika lokaler eller Stadshusets nybyggda konferensrum. Översiktsplanen sträcker sig över flera decennier – men vart fjärde år är det val och potentiellt maktskifte. Partierna är därför överens om att de behöver enas i en kompromiss som står sig över tid om hur och var det ska byggas.
Det finns tydliga skillnader mellan styrets och oppositionens visioner för hur Uppsala ska växa. Therez Almerfors (M) och Erik Pelling (S) sitter under våren i intensiva samtal.
Och kompromissen behöver ros iland så snart som möjligt – helst innan sommaren, säger Erik Pelling (S).
– Det här är viktiga framtidsfrågor för Uppsala och tid är pengar. Alla partier kommer att behöva kompromissa på en del punkter, ingen kommer få igenom allt.