Akademiska sjukhuset ihar i många år haft problem både med brist på sjuksköterskor och skenande kostnader för inhyrd personal.
Hittills i år har sjukhuset lagt 63 procent mer på hyrpersonal än samma period i fjol. Fortsätter utvecklingen i samma takt kommer slutnotan för den inhyrda personalen att landa på 336 miljoner kronor vid årsskiftet. I fjol blev summan 206 miljoner. Räknat i antal personer kan årets användning av hyrpersonal landa på 200 heltidstjänster vid årsskiftet.
Bemanningspersonal är ungefär dubbelt så dyrt som att använda sig av egen anställd personal. Förra året hade denna extrakostnad jämfört med anställd personal räckt till ett lönepåslag för Akademiskas 2 650 sjuksköterskor på 2 700 kronor per månad om pengarna i stället använts till sjuksköterskelöner. I år landar samma beräkning på 4 000 kronor extra per månad i sjuksköterskelön.
Problemen med det stora beroendet av bemanningsföretag är dock inte bara kostnaden. De inhyrda sjuksköterskorna har inte samma ansvar för utveckling av vården vilket ger sämre kontinuitet på vårdavdelningarna.
Nationellt har Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, ett arbete för att regionerna ska bli fria från beroendet av inhyrd personal. För företagen förmånliga avtalskonstruktioner i kombination med en skenande sjuksköterskebrist har dock gjort att utvecklingen gått åt motsatt håll.
I januari 2018 tog Region Uppsala ett beslut att minska användningen av bemanningsföretag kraftigt. Målet i det arbetet var att kostnaden för inhyrd personal i slutet av 2021 skulle uppgå till max 1 procent av de totala personalkostnaderna i regionens hälso- och sjukvård. Nu har målet justerats till 2 procent.
Det arbetet har dock inte varit lyckosamt heller för Region Uppsala. Med undantag åren 2019 och 2020, då inhyrningen låg på en stabil nivå jämfört med 2018, har användningen av bemanningsföretag ökat kraftigt från 2016 och framåt.
Just nu befinner sig regionen i en ond cirkel. En konsekvensanalys som presenteras för sjukhusstyrelsen nästa vecka visar att de kortsiktiga effekterna av ett totalt stopp för inhyrd personal dock skulle bli stora, med längre väntetider i vården och stress för befintlig personal. Å andra sidan skulle det få negativa effekter på både ekonomi, vårdkvalitet och arbetsmiljö om man fortsätter hyra in personal.
För att komma till rätta med problemen planerar Akademiska sjukhuset nu att införa en intern bemanningspool. Enligt facket krävs det "avsevärda tillägg" för att man ska kunna locka sjuksköterskor till en sådan pool.
Kristian Hjertén är orolig för att den planerade personalpoolen kan dränera övriga avdelningar på sjuksköterskor.
Kristian Hjertén, ordförande för Vårdförbundet i Uppsala, är dock kritisk till lösningen som skissas.
– Frågan är var man ska plocka de här sjuksköterskorna ifrån? Det måste vara erfarna sjuksköterskor som kan ta ett sådant pooljobb. Och vad händer då på de avdelningar där de jobbar i dag? säger Kristian Hjertén.
Vad är er lösning för att lösa situationen?
– De långsiktiga lösningen handlar om att öka attraktiviteten i regionen. I dag har bemanningspersonalen förmånligare scheman och ovanpå det en högre ersättning och större flexibilitet. Man måste prioritera den ordinarie personalen i regionen, säger Kristian Hjertén.
Ingen från sjukhusledningen har velat ställa upp på en intervju. Karouk Said, biträdande sjukhusdirektör, skriver i ett mejlsvar: "Akademiska jobbar nu på att ta fram åtgärdsplan för att fasa ut hyrpersonal och sjukhusledningen har bildat en arbetsgrupp för att jobba med frågan."