På Bärby Sis-hem vårdas enbart kriminella pojkar.
Omkring 60 procent av ungdomarna på Bärby ungdomshem kopplas till gängkriminalitet. Det betyder uppåt 30 killar, av de totalt 48.
Detta uppger Bärbys institutionschef Hans Bouveng. Just nu är den siffran dock decimerad: Den 28 januari, rymde en gängkriminell 20-åring från Bärby. Han uppges ännu inte vara tillbaka.
Som ett av landets 21 Sis-hem (Sis står för Statens institutionsstyrelse) har Bärby i uppdrag att bedriva tvångsvård och sluten ungdomsvård. Här placeras unga manliga sexualförövare och pojkar med missbruksproblem. I den senare kategorin ingår kriminalitet – och gängkriminalitet.
– Det är en målgrupp som ökat sedan ett antal åt tillbaka. Hela samhället famlar väl fortfarande lite kring hur vi ska hantera dem, säger Hans Bouveng.
Nu larmar anställda om att det skapar en hotfull och farlig miljö, för både ungdomarna och personalen.
En anställd berättar för UNT om ungdomar från rivaliserande gäng som placeras på samma avdelningar. Och i de fall ungdomar med koppling till gängkriminalitet tillåts kommunicera med utsidan, ökar hotbilden mot personalen, menar hen.
– Då tar det en mikrosekund innan deras kontakter har koll på oss.
En annan anställd säger att även ungdomar från samma gäng, som placeras tillsammans, kan bli ett problem. Det händer att andra ungdomar tvingas utföra tjänster åt de gängkriminella, berättar personen.
– Och personal riskerar att hotas både inifrån och utifrån. Och det som händer då är att personalen backar och ungdomarna får mer makt på avdelningarna.
"Personal riskerar att hotas både inifrån och utifrån", säger en anställd.
Detta var vad som hände på Sis-hemmet Tysslinge utanför Södertälje, där personalen under förra året tappade kontrollen efter att gängkriminella ungdomar börjat styra med hot och våld. I somras skedde ett upplopp på Tysslinge, där personal fick låsa in sig och en anställd misshandlades.
Och de här situationerna, vad får de för konsekvenser för ungdomarna?
– Att det blir förvaring, ingen vård. Vi kommer inte våra unga till nytta, säger den anställda.
I veckan meddelade regeringen att Sis som myndighet ska reformeras i grunden efter många år av problem. 2025 ska regeringens utredare presentera ett förslag på en ny typ av organisation. Sommaren 2026 är också tanken att Kriminalvården ska ta över ansvaret för den slutna ungdomsvården från Sis.
Kriminalvården har fått i uppdrag av regeringen att förbereda särskilda ungdomsfängelser. Innan det är klart fortsätter Sis-hemmen ha ansvaret för sluten ungdomsvård.
Tills dess fortsätter gängkriminella ungdomar att placeras på Bärby, och personal att gå till jobbet.
– Det kommer antagligen gå så långt att någon blir allvarligt skadad eller i värsta fall dödad, befarar en av de anställda.
Institutionschef Hans Bouveng tror inte att Bärby är på väg i Tysslinges riktning. Bärby har färre högrisk-ungdomar, förklarar han. Han säger också att det sällan sker incidenter mellan ungdomar och personal på Bärby, kopplat till gängkriminalitet.
– Jag tycker inte man ska förstora situationen. Men jag förstår att det finns oro och rädsla.
Hans Bouveng, institutionschef för Bärby ungdomshem.
Han bekräftar att det händer att ungdomar från både samma och rivaliserande gäng placeras på samma avdelning.
– Ibland upptäcker vi kopplingen i efterhand och då får vi placera om ungdomarna, antingen internt eller till ett annat Sis-hem.
En stor brist i lagstiftningen – detta säger både Hans Bouveng och de anställda UNT talat med – är att Sis-hemmen i dag inte får jobba med underrättelsearbete.
– Vi får information från de myndigheter vi jobbar med, oftast polisen och socialtjänsten, men de har inte alltid hela bilden. Och ibland är det en gråzon, en ungdom kanske förekommer i periferin av gängkriminaliteten.
Att personal känner oro för sin säkerhet och till och med liv, vad säger du om det?
– Att vi måste ta det på allvar och att vi ska göra allt för att skydda de medarbetarna. Det är ett jättetufft uppdrag. Men återigen, det händer nästan aldrig att personal blir hotad utanför jobbet.
"Det händer sällan att personal hotas utanför jobbet", säger Bärbys institutionschef Hans Bouveng.
Delar du bilden av riskerna för personalen?
– Absolut. Någonstans måste vi förstå att det här är vårt uppdrag och vi kan inte välja bort det. Men det blir inte tryggt eller en bra arbetsmiljö.
Vad gör du som chef åt detta?
– Vi pratar jättemycket om de här frågorna. För personalen handlar det om att inte bli för privat, att inte ge ut saker om sitt privatliv, utan ha tydliga gränsdragningar, säger Hans Bouveng.
Han fortsätter:
– I vanliga fall pratar vi om att det är viktigt att skapa en allians mellan personal och ungdomar. Men det går inte när man jobbar med manipulativa personer, som gängkriminella ofta är.