Man kunde nästan se att gräset växte efter att regnet kom, berättar Elin Torstensson på väg ut till sina mjölkkor på gården i Morkarla mellan Gimo och Österbybruk. Hon har, precis som resten av landets lantbrukare, haft det tufft under den långa torkan. Och trots att det nyligen föll ungefär 70 millimeter regn över hennes gård tror Elin Torstensson att framtiden blir tuff.
– Det känns som att regnet kom en månad för sent även om det kändes som att en sten föll från bröstet när regnet kom, säger hon.
Bristen på nederbörd har gjort att böndernas vallskörd kommer bli liten. Det leder i sin tur att djuren riskerar att få knapert med foder under höst och vinter.
– Betet växer efter regnet, men för vallskörden är det mer osäkert. Det är augusti nu och det blir sämre och sämre växtlighet. Det avtar ganska snabbt framåt hösten. Skörd blir det, men det blir ingen rekordskörd direkt, säger Elin Torstensson.
För att underlätta för landets lantbrukare presenterade regeringen ett krispaket i måndags. 1,2 miljarder kronor ska fördelas under 2018 och 2019, 400 miljoner kronor i år och 760 miljoner nästa år. Även 60 miljoner kronor läggs på att slaktkostnaderna ska sänkas för att underlätta för bönderna. För Elin Torstensson, som har ungefär 60 djur, innebär regeringens krispaket mellan 15 000 och 20 000 kronor till kassan.
– Det motsvarar ungefär 40 balar som räcker i fem veckor. Men pengar spelar egentligen ingen roll eftersom att det inte finns något foder att köpa, säger Elin Torstensson.
Hon hade hellre sett mer konkreta förslag från regeringen, till exempel sänkt skatt på diesel, som skulle kunna förbättra böndernas situation på sikt.
– Krisstödet är bättre än inget alls, men det hade varit bättre att få hjälp om det blir nödslakt. Varje djur kostar 1 800 kronor plus moms att nödslakta, säger Elin Torstensson.
LÄS MER: LRF: "Som symbolvärde är det jättebra".
I dag är det långa köer till slakterierna och Elin Torstensson tror att foderbristen kommer leda till att fler djur måste slaktas vilket leder till ännu längre köer. Risken finns att det i slutänden kommer innebära nödslakt.
– Till slakteriet är det kö fram till nyår. Jag har anmält djur till slakt, men blir det fler finns det kanske ingen tid. Då blir det nödslakt och då går djuren till destruktion. Jag har ställt in mig mentalt på att behöva slakta fler djur än jag planerat. Annars skulle det komma som en chock. Det här handlar om min familj eftersom att korna är min familj, säger Elin Torstensson.
Hon tror att fler måste börja köpa svenskt kött för att slakterierna ska kunna bli av med köttet och på så sätt korta slaktiderna.
– Köp svenskt kött för i helvete! Det är så otroligt hög kvalitet på det som produceras här. Det är det absolut viktigaste för att korta köerna. Jag tycker att kommuner och landsting ska börja köpa svenskt kött på allvar. Det handlar om vilja och om att de måste ta större ansvar.
Elin Torstensson tycker även att det är viktigt att börja prata om att det inte bara är bönderna som påverkas av den rådande torkan.
– Hela kedjan påverkas i slutänden. Konsumenterna kommer märka det här i butiken. Visst, mat kommer alltid finnas i affären, men vad är det för mat som kommer säljas? Det kommer handla om importerat, säger hon och fortsätter:
– Många säger att det är så synd om bönderna, men det är framför allt konsumenterna som drabbas till slut.