För knappt ett år sedan fick Miles och frun Gudrun Fleetwood beskedet att han drabbats av alzheimers. De känner väl nyheten om en ny medicin.
– Han minns alla sina 700 lopp han sprungit, men kommer hem från affären med apelsinerna, men utan äggen, säger Gudrun Fleetwood.
– Ja, så är det. Men vi skulle ju ha apelsiner också, svarar Miles, plirar med ögonen och ler mot sin fru.
Hemma hos paret Fleetwood i lägenheten i Luthagen är det lika nära till ett skratt som till en segerkrans eller en medalj från en löpartävling. Väggarna dignar av minnen från två framgångsrika löparkarriärer.
Men det är nära till allvaret också.
– För ett knappt år sedan fick jag diagnosen alzheimers. Om jag kommer ihåg rätt, säger Miles Fleetwood, 82 år, och skrattar.
Det var den 24 februari 2022 han fick diagnosen. Datumet är än så länge lätt att komma ihåg, för samma dag gick Vladimir Putins trupper in i Ukraina, och Gudrun fyllde 80.
– Den dagen var hemsk, ja inte då att Gudrun fyllde år. Men i övrigt var det en chock. Vi visste egentligen inte ett smack om alzheimer, berättar han.
Sedan dess har de lärt sig mycket. Som att det finns hopp om en ny medicin som kan bromsa sjukdomsförloppet. Gudrun är den som läst på mest och redogör för hur antikroppen lecanemab bekämpar förstadierna till det plack som kan bildas i hjärnan och tros vara det onda bakom Alzheimers sjukdom.
Paret Fleetwood har tillhört eliten i löpning. Minnen från tävlingar världen över är många.
Medicinen har i dagarna godkänts av amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och har varit hett nyhetsstoff världen över under lång tid.
Forskningen bakom läkemedlet är gjord vid Uppsala universitet av professor Lars Lannfelt och patienter vid Akademiska sjukhuset är med i de kliniska studier som tillståndsbesluten bygger på. Professor Lena Kilander är Miles Fleetwoods läkare och ansvarig för studien i Uppsala.
Hon uttalar sig nyanserat.
– Vi kan inte ropa hej än, vi är inte över bäcken. Effekten som studien visar är trots allt liten, säger hon.
I jämförelse med den medicin som finns på marknaden i dag, men som fungerar på ett helt annat sätt, är effekten faktiskt mindre efter sex månader. Men det finns skäl att hoppas på den nya Uppsalaantikroppen, för studien visar att effekten blir större med tiden.
Och nya studier på medicinens längre effekter är i gång.
– Frågan är vad som händer om man kan ge den här medicinen under lång tid, i många år, och börjar väldigt tidigt i sjukdomsprocessen. Nu pågår studier där man undersöker personer som inte har diagnosen men där man med PET-kamera sett att de har plack i hjärnan och sannolikt kommer att utveckla Alzheimer om fem till tio år. Den studien blir väldigt spännande att följa, säger Lena Kilander.
Gudrun Fleetwood har engagerat sig i Demensförbundet och läser och hänger med i det senaste när det gäller kunskapen om alzheimer.
Många steg återstår innan patienter i Sverige kan få medicinen. Enligt bolagen som nu ska ta medicinen ut på marknaderna kan det ske tidigast under 2024. Först ska en kompletterad ansökan få godkänt i USA, på samma sätt som RNA-vaccinen i ett särskilt snabbspår godkändes i två steg under covidpandemin. Sedan ska den Europeiska läkemedelsmyndigheten godkänna, innan det är dags för den svenska myndigheten TLV att bestämma om effekten av medicinen är så stor att kostnaden ska rabatteras.
Det finns också utmaningar runt hur medicinen förs in i kroppen. I dag måste patienten få dropp varannan vecka, en omständlig process som i sig kan öka upplevelsen av att vara sjuk, påpekar Lena Kilander.
– Försök pågår där den ges på samma sätt som en insulinspruta. Men det dröjer innan vi är där, säger hon.
Samtidigt går tiden för patienter som Miles Fleetwood, och chansen att kunna ta medicinen i tid för att hinna få en effekt minskar.
Vardagen har ändrats men än så länge är det på en nivå som bara han och Gudrun märker. Miles berättar att han nu noggrant skriver upp saker som måste göras för att hålla koll. Men det räcker inte hela vägen längre.
– Jag har blivit mer mammig och håller koll på allt, förklarar Gudrun.
"Fasen, kunde de inte kommit på det här lite snabbare." Så känner Miles Fleetwood inför processen runt ett nytt läkemedel som kan bromsa alzheimer. "Förhoppningsvis går det fortare nu när de vet vad de ska forska på", säger han.
Även om det sedan tio år är slut med tävlandet så är motion en stor del av deras liv med träning sex dagar i veckan: fem på gymmet och löpning en dag. De livsstilsförändringar som rekommenderas andra patienter för att om möjligt påverka förloppet var därför inga alternativ för Miles Fleetwood. Han lever redan ett supersunt liv.
– Det gör så klart en medicin ännu viktigare för mig, säger han.
Men han är ödmjuk i kampen mot klockan och väntan på den nya medicinen.
– Det är inget jag kan påverka. Jag är 82 år och har levt ett gott liv.