Föräldrarna i Järlåsa säger att de försökt allt för att skolan ska fungera. De vill vara anonyma av rädsla för att deras barn annars ska drabbas negativt.
Stökigt och högljutt på lektionerna. Usla resultat på nationella prov. Massor av lärare som slutar.
Så beskriver föräldrar läget på Järlåsa skola, en liten låg- och mellanstadieskola utanför Uppsala.
– Vi har kämpat och försökt i två år för att få skolan att bli bra igen. Nu vet vi inte vad vi kan göra mer, säger en uppgiven mamma.
Vi träffar henne och fem andra mammor i en villa mitt i byn, ett par hundra meter från skolan. De har barn i olika klasser. Två av mammorna har flyttat sina barn till andra skolor i Uppsala – flera mil härifrån. De fick nog.
– Vår dotter började må så dåligt och kom väldigt mycket efter. När vi fick veta att hon brukade vara i korridoren i stället för på lektioner för att slippa kaoset insåg vi att det inte längre går, säger en mamma.
Hon berättar att dotterns klass hade haft nio lärare på fyra år. På de nationella proven i svenska fick bara 5,9 procent av eleverna i klassen godkänt på alla delprov, enligt föräldrarna.
– Det är ju katastrof, säger mamman.
Järlåsa skola är en liten skola där det i dag går 122 elever. Skolans rektor menar att det funnits problem, men att elever och personal nu är nöjda.
Under två års tid har föräldrarna i Järlåsa krigat för sina barns rätt till en bra skolgång. De är djupt oroliga: Kommer barnen ens att klara skolan?
De berättar att i en liten by blir skolan en extra viktig samlingspunkt: När den inte funkar faller mycket annat också.
– Mitt barn har omkring 30 procents frånvaro. Han trivs inte och känner inte lärarna. Vi flyttade hit till Järlåsa för att det fanns en bra skola, med gemenskap och trygghet där alla känner alla. Den vill vi ha tillbaka, säger en mamma.
Alla vill vara anonyma av rädsla för att deras barn annars ska drabbas negativt.
Vi backar bandet en aning. I juni 2022 anmälde 40 vårdnadshavare Järlåsa skola till Skolinspektionen eftersom de inte tyckte att vare sig rektorn eller kommunen gjorde något åt problemen. I en skrivelse listade de 53 missförhållanden – allt från stor personalomsättning till omfattande stök och att barnen inte får rätt stöd.
Föräldrarna är noga med att inte lägga någon skuld på skolans lärare. Arkivbild från en annan skola.
Lärarnas fackförbund var inkopplade och skolchefer på Uppsala kommun svarade att det skulle bli bättre. Men det har det alltså inte blivit, enligt de föräldrar vi träffar.
I hopp om att ansvariga på kommunen skulle förstå det allvarliga läget samlade föräldrarna i våras fakta. På ett möte med skolcheferna i augusti 2023 redovisade de bland annat:
- Resultaten från Skolinspektionens skolenkät 2023: vårdnadshavare ger skolan 2,8 av 10 poäng (71 procent av föräldrarna svarade). 2021 var siffran 7,2. Skolan fick också låga poäng på flera andra områden.
- Medarbetarenkäten: andelen personal som skulle rekommendera skolan har sjunkit kraftigt, från ett index på 78 år 2021 till 46 år 2023.
- Siffror över läraromsättningen: en stor del av personalen har sagt upp sig de senaste två åren, allt från lärare till elevhälsa. Nu i höst är många nyutexaminerade.
- Elevernas lärande. Dels mycket låga resultat på nationella proven både i svenska och matematik, dels låga resultat över läsförmåga enligt kommunens eget testverktyg.
- En egen undersökning bland skolans föräldrar: Av de 67 svarande är det bara en fjärdedel som inte funderar på att byta skola.
Men mötet med skolcheferna blev inte vad föräldrarna hoppats på.
– Det var ett fiasko. De svarade nästan inte på någon av våra frågor, utan sa att många skolor har problem, säger en av mammorna.
Föräldrarna vi träffar är noga med att inte lägga någon skuld på skolans lärare.
– De gör ett jättefint jobb. Men det är ju ett ganska oangenämt uppdrag att som nyutbildad försöka styra upp en dysfunktionell skola.
I Skolinspektionens skolenkät 2023 gav vårdnadshavare på Järlåsa skola skolan 2,8 av 10 poäng. 2021 tidigare var siffran 7,2.
I stället är det ledarskapet som inte fungerar, menar de: De var alla nöjda med skolan innan den nya rektorn kom år 2020. Eftersom de anser att rektorn varken lyssnar eller förstår känner de att frågan nu ligger på en högre nivå. De är starkt kritiska till att rektorns chefer på kommunen – som har huvudansvaret för att Uppsalas skolor fungerar – inte agerar.
– Vi är förtvivlade. Vad ska man göra när man känner att man redan gjort allt?
En som förstår föräldrarnas känsla av maktlöshet är läraren Katarina Axén. I april sa hon upp sig, eftersom hon inte stod ut med hur skolan styrdes.
– När jag hörde av mig till rektorns chef om missförhållandena svarade hon bara att jag fick ta det med rektorn, trots att rektorn var en stor del av problemet. Jag kunde inte påverka och jag vantrivdes så mycket att det till slut inte gick att vara kvar. Nästan alla erfarna lärare har sagt upp sig.
Katarina Axén, som jobbat många år som lärare, sa i våras upp sig från Järlåsa skola. "Rektorn påstår att jag inte ville vara med på förändringsarbete, men det är en ren lögn. Jag sa upp mig eftersom jag inte stod ut med hur skolan styrdes."
Trots att hon slutat fortsätter föräldrar att höra av sig till Katarina Axén.
– De är förtvivlade. De känner att de inte kan påverka och undrar om jag vet vilka skolor de kan byta till. Det är för deras skull jag berättar.
När Katarina Axén sagt upp sig skrev hon ett brev till rektorn samt rektorns högsta chefer på kommunen. Hon kände att problemen på skolan är så stora att de behövde lyftas till de ytterst ansvariga.
– Jag fick inte ens bekräftat att man tagit emot brevet. Det kändes som att man från kommunens sida inte bryr sig. Jag förstår att föräldrarna känner sig näst intill rättslösa, det gjorde även jag.
Föräldrarna oroar sig över att deras barn inte lär sig det de ska. Arkivbild från en annan skola.
Mammorna vi träffar säger att de representerar en stor grupp föräldrar. Skolans rektor Annika Tillander Berg menar dock att det är ett fåtal föräldrar som är missnöjda.
– Men de tar mycket plats och svartmålar vår skola på ett sätt som inte är okej. Efter ert förra reportage ringde föräldrar mig och tyckte att det var snedvridet, säger hon och syftar på en artikel UNT i juni 2022.
Annika Tillander Berg kallar föräldrarnas missnöje "fullständigt irrelevant" eftersom hon menar att mycket bra hänt på skolan och att det inte går att jämföra nuläget med hur det var i våras.
– Viss kritik har varit rättmätig. Det har funnits mycket att göra här på skolan och förändringsarbete tar tid. Men nu är vi inne i något jättepositivt, med nöjda elever och nöjd personal. Så låt oss jobba framåt med vår handlingsplan.
Inte minst finns en tydlig strategi för att komma tillrätta med de kunskapsluckor som konstaterats, säger hon.
– Vi har en helt ny organisation, riktiga arbetslag och flera lärare som jobbar med varje klass.
Annika Tillander Berg håller inte med föräldrarna om att läraromsättningen varit särskilt stor. Men vad gäller uppsägningarna svarar hon såhär:
– Vi har gjort strukturella förändringar på skolan, och flera ville inte vara med på den förändringen. Men nu har vi personal som vill samma sak och som har rätt tänk framåt.
Hon tycker det är olyckligt att föräldrarna inte kommer till henne.
– Vi uppmuntrar alltid vårdnadshavare att kontakta skolan då vi vill ha ett gott samarbete.
De säger att de försökte det under lång tid men att du inte förstod eller lyssnade.
– Vi är väldigt kommunikativa och bjuder in till dialog. Vi är noggranna med att besvara frågor och kallar till möten vid behov. Vi har också föräldramöten och skolråd.
De kritiska föräldrar som UNT träffat håller inte alls med om att det är bra på skolan nu.
– Nu i höst har en rad föräldrar i olika klasser bytt skola för sina barn. Det gör man inte om skolan fungerar bra, säger en mamma.
Enligt uppgifter till UNT från utbildningsförvaltningen har sju elever slutat under höstterminen, så att skolan i dag har 122 elever. I december 2021 gick 140 elever på skolan.
Skolinspektionen konstaterar att Järlåsa skola brister på flera punkter, bland annat elevhälsa och särskilt stöd. Man hittade dock inga brister vad gäller trygghetsskapande arbete och att motverka kränkningar.
I Skolinspektionens skolenkät i våras – som besvarades av elever, lärare och föräldrar – fick Järlåsa skola under medel på nästan allt. Inom områdena studiemiljö och skolledning var resultaten så låga att myndigheten beslutade att göra en särskild tillsyn.
Nu är tillsynen klar, och Skolinspektionen pekar på flera brister. Ett: skolan är för dålig på att utreda barns behov av särskilt stöd. Två: skolan saknar både kurator och skolsköterska. Tre: skolan följer inte alltid regler för betygsättning. Fyra: eleverna har inte fått vara med och ta fram ordningsreglerna.
– Kritiken riktar vi mot huvudmannen, alltså Uppsala kommun, som har huvudansvaret för skolan. Senast 29 mars måste kommunen se till att ha åtgärdat bristerna, säger Gustaf Haker, utredare på Skolinspektionen.
Vad ska föräldrar kunna förvänta sig av en skola?
– Att den följer lagar och regler och att eleverna får en bra utbildning i en trygg miljö.
Erik Ojala, grundskolechef i Uppsala kommun, säger att han förstår föräldrarnas oro. "Saker tar tid i skolans värld, vilket jag förstår är frustrerande för de som har sina barn i skolan här och nu."
Erik Ojala, grundskolechef i Uppsala kommun, säger att kommunen nu ska titta närmare på Skolinspektionens beslut och sedan åtgärda bristerna ihop med skolan. Han uppger också att kommunen redan gjort en hel del för att Järlåsa skola ska bli bättre.
– Vi började med att stötta rektorn med insatser, bland annat att få till en bättre arbetsmiljö för personalen. Nu har vi en handlingsplan för att stötta de elever som kommit efter kunskapsmässigt.
Är de problem som beskrivs acceptabla på en skola?
– Nej, det behövs en bättre studie- och arbetsmiljö och det måste vi som organisation fånga upp.
Föräldrar vi pratat med anser att kommunen gör alldeles för lite?
– Saker tar tid i skolans värld, vilket jag förstår är frustrerande för de som har sina barn i skolan här och nu.
Förstår du deras oro?
– Ja. Det är mycket som behöver förbättras på skolan. Jag hoppas att de tar kontakt med skolan om sådant de är oroliga över.
De menar ju att de inte fått gehör från skolledningen.
– Det är inte bra när det blir så. Vi vill verkligen att dialogen ska fungera. Om man inte känner att det blir bättre måste man vända sig till huvudmannen (kommunen) igen.
Det är ju det de har försökt göra.
– Är man inte nöjd då får man vända sig till Skolinspektionen.