Sin egen och andras säkerhet, den egna motivationen och vinning på olika plan är några faktorer som påverkar om avhoppet blir lyckat eller inte, säger Josefina Gunér, regional avhopparsamordnare i polisens Region Mitt.
– Det finns tecken på att många vill lämna, men det är extremt komplext och det är mycket som ska klaffa för att de ska våga ta steget att göra det, säger Josefina Gunér, regional avhopparsamordnare i polisregion Mitt.
Avhopparverksamheten, som är ett samarbete med socialtjänsten, har olika insatser för personer som vill lämna kriminaliteten. De kan variera från motiverande samtal och behandling för drogmissbruk till skyddade personuppgifter, bostad på annan ort och hjälp att komma ut i arbetslivet. Vilken insats som blir aktuell beror på individens stöd- och skyddsbehov.
Enligt Josefina Gunér har polisen än så länge inte sett någon ökning i antalet som hör av sig till avhopparverksamheten kopplat till de pågående gängkonflikterna.
– Men jag tror däremot att det kommer fler inom en närtid.
I Uppsala har avhopparverksamheten funnits sedan 2021. I somras rapporterade UNT att det fanns ett 20-tal potentiella eller aktiva avhoppare i Uppsala. Hur många totalt som polisen har hjälpt att lämna den kriminella miljön kan Josefina Gunér inte svara på, men hon berättar att det sammanlagt över tid är fler som sökt stöd för att lämna brottsligheten.
Verksamheten är riktad mot grov organiserad brottslighet. Där ingår utöver gängkriminaliteten även hedersrelaterad brottslighet och våldsbejakande extremism. Men de som främst hör av sig är äldre gängkriminella personer, förklarar Josefina Gunér.
– De har börjat se de negativa konsekvenserna av att vara med i ett gäng och vill ha en annan framtid.
I Uppsala har avhopparverksamheten funnits sedan 2021. I somras rapporterade UNT att det fanns ett 20-tal potentiella eller aktiva avhoppare i Uppsala.
Josefina Gunér bedömer att fler yngre kriminella personer kommer att höra av sig framöver, men även om de inte har sett någon ökning än är polisen redo menar hon.
– Vi försöker vara så proaktiva vi kan. Vi har rutiner och personal på plats så att vi inte står handfallna om vi ser en stor ökning.
Lisa Viksten är chef för Uppsala kommuns avhopparverksamhet. Hon har inte heller sett att fler potentiella avhoppare hört av sig i samband med de senaste veckornas eskalerade gängvåld.
Lisa Viksten är chef för kommunens avhopparverksamhet och berättar att de har hög beredskap och telefontid varje dag. Det hade de redan innan våldsvågen.
Om det finns ett samband mellan ökat gängvåld och ökade avhopp kan Lisa Viksten inte uttala sig om.
– De här verksamheterna har inte funnits så länge så vi har inte kunnat dra några långtgående slutsatser.
Socialförvaltningens ungdomsjour bedriver inte akut verksamhet, utan jobbar långsiktigt med att förhindra att ungdomar i riskzonen hamnar i kriminalitet och hjälper de som redan är där att ta sig ur, säger enhetschefen Hilde Wiberg. De erbjuder även medlingssamtal för unga som begått brott och där har de fått ett ökat antal förfrågningar om medling i gymnasieskolor den senaste tiden, menar Hilde Wiberg.
– Det är svårt att koppla det till senaste tidens händelser, däremot kan vi koppla det till samhällsutvecklingen att grövre brott går ner i åldrarna.
"Vi måste våga fråga hur barn och unga mår och samarbeta när vi ser tecken på att något inte står rätt till, för att förhindra att barn hamnar i allt grövre brott. Det är det viktigaste", säger Hilde Wiberg, verksamhetschef på Uppsala ungdomsjour.
En verksamhet som tidigare funnits i Uppsala för bland annat gängkriminella är Krami, ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och olika kommuner. Syftet var att hjälpa personer med sociala problem till ett arbete och mer ordnat liv.
Sedan årsskiftet 2021/2022 är verksamheten dock nedlagd i Uppsala och har inte ersatts efteråt.
Katarina Sjöberg, frivårdsinspektör på Kriminalvården, jobbade med Krami i Uppsala innan det avvecklades. Hon berättar att det var både de som lämnat gängkriminaliteten och de som var på väg att rekryteras som hjälptes genom Krami, även om det främst handlade om andra typer av kriminalitet eller missbruk bland de sökande.
Katarina Sjöberg är frivårdsinspektör på Kriminalvården och jobbade med Krami i Uppsala innan det lades ner.
– Det är synd för personerna som behöver den handfasta hjälpen. Som samhället ser ut finns behovet definitivt.