UNT har tidigare berättat om en ökning av hot och hat som kommunpolitiker får i sitt yrke. En ökning flera yrkesgrupper vittnar om, bland annat forskare och journalister.
Nazar Akrami är professor vid psykologiska institutet på Uppsala Universitet och har jobbat med att analysera nätkommunikation.
– Det finns flera anledningar till ökningen, för det första är vi bättre på att uppmärksamma hat och hot nu jämfört med tidigare. Sedan finns det fler plattformar och ställen att uttrycka hat på.
Han berättar att på nätet finns inte så mycket moderationer, utan det är främst de större sociala medierna som gör det. Att det inte finns något hårt straff som skrämmer personer som sprider näthat är också en bidragande orsak till att hot och hat ökar.
– Det finns inga tydliga och konkreta fall som visar vad som kan hända och skrämmer folk som skriver hatkommentarer, säger han.
Antalet hot och hat ökar i samband med val och andra politiska händelser. Enligt Nazar Akrami var Almedalsveckan ett väldigt tydligt exempel. På nätet finns inte heller det sociala skyddet i form av normer och omgivning som man annars har på offentliga platser.
– Om man blir kränkt på till exempel en buss finns ett socialt skydd från omgivningen som kommer ingripa och säga till den som är otrevlig. På nätet finns inga påföljder och det går att komma undan på ett annat sätt.
På Uppsala Universitet har det gjorts en studie på 1 000 personer som är aktiva på nätet. Studien visade att 10 procent av personerna stod för 90 procent av de hatiska eller toxiska kommentarerna. Utifrån studien kom de fram till att det är främst män mellan 20 och 35 år, som spenderar mycket av sin tid på nätet, som sprider toxiska eller hatiska kommentarer. Nazar Akrami säger att studien inte är helt pålitlig, men det ger en bra bild av vilka som främst sprider näthat.
– Sedan skriver äldre personer och kvinnor också hatkommentarer, men det är främst den gruppen som ser det som sitt kall.
För att få bort en del av hotet och hatet på nätet behövs mer normer, ungefär så som man bemöter folk på offentliga platser. Men för att vissa personer ska sluta skriva hatiska kommentarer krävs mer än så.
– Vissa bryr sig inte, de behöver lagar för att bli stoppade. Till exempel en domstol som snabbt hanterar ärenden med hatkommentarer.