Den 13 mars överfölls en läkare på psykakuten av en patient, vilket UNT rapporterat om tidigare.
Läkaren, en kvinna i 40-årsåldern, befann sig tillsammans med en kollega och patienten i ett samtalsrum. Plötsligt sprang patienten runt bordet och vräkte ner läkaren på golvet. Han sparkade och slog henne så illa att ett revben krossades och hon fick en blödning i lungan. Han drog även loss en stor del av hennes hår.
Överfallet var den tredje gången på kort tid som personal på psykiatrin misshandlats av patienter. Nu agerar huvudskyddsombuden.
– Vi gjorde ett studiebesök i måndags eftermiddag och jag uppfattade att situationen var allvarligare än den bild jag fått tidigare. Därför har vi lagt ett skyddsstopp, säger Thomas Haapaniemi, huvudskyddsombud för läkarna på Akademiska.
Det man sätter stopp för är ensamarbete för personalen samt användning av samtalsrum som bara har en dörr och alltså ingen extra flyktväg.
– Vi vill inte stoppa verksamheten, utan två farliga arbetssätt, säger Thomas Haapaniemi och konstaterar att sjukhuset kommer att behöva bemanna med extra vakter.
– Vi tillåter arbete i rum med bara en utgång om man har en vakt med sig och är två medarbetare, förklarar han.
Utöver att stoppa två riskfyllda situationer, kräver huvudskyddsombuden flera åtgärder:
Flyktvägar ska ses över i anslutning till alla samtalsrum. Det ska införas en rutin för att via journalsystemet uppmärksamma patienter som man vet har aggressiva beteenden. Tillräcklig bemanning måste finnas för att säkra en trygg arbetsmiljö, och rutinerna för hot och våld mot personalen på hela psykiatrin (inte bara akuten) ska ses över.
Skyddsstoppet gäller tills sjukhusledningen åtgärdat bristerna. Om två veckor vill huvudskyddsombuden se en åtgärdsplan. Om denna inte är tillfredsställande "kan vi komma att vända oss till arbetsmiljöverket", skriver de.
Psykiatrins verksamhetschef Roland Säll uppger att man från ledningens håll är beredda att "göra de förändringar som krävs" för att göra arbetsplatsen säker för personalen. Psykiatrins ledning har därför startat en utredning tillsammans med Akademiska sjukhusets säkerhetsavdelning och berörda förvaltningar såsom fastighetsansvariga.
– Jag uppfattar att vi har ett bra samarbete med våra skyddsombud och tror vi delar samma målbild: vi behöver förbättra säkerheten för att minimera risken att en allvarlig händelse inträffar igen, säger han.
Läkaren som överfölls nu i mars uppgav i ett polisförhör att hon försökt larma, men att personlarmet inte aktiverats eftersom det kräver att man håller knappen intryckt i flera sekunder – vilket inte gick när hon samtidigt försökte försvara sig. Problemen med personlarmen har fackförbunden larmat om sedan 2020. Nu lyfter Thomas Haapaniemi det igen, i samband med skyddsstoppet.
– Det finns larm på rättspsykiatrin som reagerar snabbare. Ledningen säger att det är samma system på psykakuten, så de måste titta på hur det kan vara sådan stor skillnad i svarstider. Antingen finns en enkel lösning eller så får de installera nya system.
Roland Säll säger att tekniska lösningar är en av de faktorer som nu ska utredas. Och när UNT intervjuade Akademiska sjukhusets säkerhetssamordnare John Belling efter misshandelsfallet sade han att man nu kan behöva "uppgradera eller byta ut" personlarmen.