Överfallet i mitten av mars var det tredje anmälda fallet i år där patienter på psykiatrin misshandlar personal.
– Den här misshandeln hade kunnat sluta ännu värre. Trots att personalen under lång tid påtalat bristerna med larmen har inget hänt. Det är provocerande, säger en person med insyn i psykiatrin i Uppsala.
Det var den 13 mars som överfallet inträffade. Läkaren, en kvinna i 40-årsåldern, var i ett samtalsrum på vuxenpsykiatrins akutavdelning tillsammans med en kollega och en patient. Från att ha suttit lugnt springer plötsligt patienten, en man i 20-årsåldern, runt bordet och vräker ner läkaren till marken. Han slår och sparkar henne upprepade gånger och sliter loss en stor del av hennes hår.
I polisförhöret berättar läkaren att hon försökte larma med sitt bärbara personlarm, men att hon tror att det misslyckades eftersom hon samtidigt skulle försvara sig: "Man måste hålla in knappen länge för att larmet ska gå", förklarar hon.
I stället var det enligt förhöret hennes kollega, som också var i rummet, som kunde larma efter att först ha fått bort mannen från läkaren.
Efter att vakter och övrig personal rusat in för att hjälpa läkaren fördes hon till akuten för en traumaröntgen. Undersökningar visade att hon fått ett krossat revben, blödning i lungan, en kal fläck på 8 x 8 centimeter på hjässan samt blåmärken och svullnader på kropp och ansikte.
”Vid ett överfall är det oerhört lång tid att behöva trycka in en larmknapp i tre till fem sekunder, för då har man ju bara en hand att skydda sig med”, säger Thomas Haapaniemi, huvudskyddsombud för läkarna på Akademiska.
Knappen på personlarmen måste hållas inne minst tre sekunder. Detta har fackförbunden på sjukhuset kritiserat i flera år: redan år 2020 krävde man åtgärder, enligt mötesprotokoll som UNT tagit del av.
– Vid ett överfall är det oerhört lång tid att behöva trycka in en larmknapp i tre till fem sekunder, för då har man ju bara en hand att skydda sig med. Det finns önskemål om ett larm där man nästan bara behöver nudda knappen, säger Thomas Haapaniemi, huvudskyddsombud för läkarna på Akademiska sjukhuset.
Facken menar också att det tar för lång tid för larmet att sedan gå igång, uppemot 10 sekunder. Efter misshandeln av läkaren har det också kommit uppgifter om att det kan ta ännu längre tid om personen ligger på larmet eftersom signalen då kan blockeras.
– Brister i larmsystemet skapar såklart en oerhörd osäkerhet bland personalen. Men beskedet har varit att larmen redan är upphandlade och inte går att ändra på. Vi tolkar det som att ekonomi fått gå före säkerhet, säger Thomas Haapaniemi.
Psykiatrins hus har sedan huset stod klart 2013 kritiserats för att vara kalt och ogästvänligt samt ha flera säkerhetsrisker, så som för låga räcken och samtalsrum med bara en dörr.
Inte bara larmen får kritik. Psykiatrins hus har, ända sedan det stod färdigt 2013, kritiserats för en rad säkerhetsbrister. Bland annat har många av samtalsrummen bara en dörr, trots att standard inom psykiatrin är två dörrar.
– Om en attackerande person blockerar dörren behöver man ha en annan utrymningsväg, säger Thomas Haapaniemi.
Överfallet nu i mars var det tredje anmälda misshandelsfallet på relativt kort tid på psykiatrin. I slutet av januari fick en sjuksköterska ett hårt slag i huvudet och hett vatten kastat på sig av en patient, och i början av januari fick en anställd flera knytnävsslag i bakhuvudet.
"Det är klart att man efter en sådan här allvarlig händelse gör en analys. Jag upplever att vi överlag har ett bra säkerhetstänk, men vill försäkra mig om att vi exempelvis har bra larm", säger Roland Säll, verksamhetschef på psykiatrin.
Chefer på psykiatrin kommer nu att ha möten med säkerhetsavdelningen för att diskutera säkerheten. Även facken ska delta.
John Belling, säkerhetssamordnare på Akademiska sjukhuset, säger att det är dags att se över larmen:
– Systemet börjar bli gammalt och vi har haft incidenter. Så vi kan behöva uppgradera eller byta ut det.
Kritik mot larmen har funnits i flera år. Borde ni sett över systemet tidigare?
– Det är jättesvårt att säga. Vi tycker att larmen överlag fungerat bra i de regelbundna tester vi gör. Men i just det här fallet kan man ju inte säga att det funkat: hon tryckte på larmet och blev ändå slagen. Dessvärre finns inga larm som är så snabba att man kan eliminera risken för sådana här händelser.
"Vi tycker att larmen överlag fungerat bra i de regelbundna tester vi gör, då har fördröjningen varit max åtta sekunder", säger John Belling, säkerhetssamordnare på Akademiska, som dock håller med om att larmen nu kan behöva bytas ut.
Det finns önskemål om larm där man bara behöver nudda larmknappen, kan ett sådant bli aktuellt?
– Att det ska vara lätt att trycka på knappen och att uppkopplingen sedan ska vara snabb är såklart prioriterat i en upphandling.
Det finns även kritik mot att samtalsrum inte har två dörrar?
– Ja, det är jättedåligt. Det ska vi åtgärda, och borde gjort för längesedan. Varför det inte gjorts redan vet jag inte, säger John Belling.
Läkaren och mannen som attackerade henne ska nu mötas i en rättegång. Mannen står åtalad för grov misshandel, men nekar till brott och hävdar att det var personalen som attackerade honom. På frågan om varför han anföll läkaren har han svarat: "Jag vet inte, jag mådde inte så bra".