Erik Pelling (S) och Jennie Claesson (L) presenterade på onsdagen en ny överenskommelse som träffats mellan de tre styrande partierna (S, V, MP) och Liberalerna, som bland annat innebär en satsning på skolan.
Sparkraven på grundskolan ska bort.
Det meddelade Erik Pelling (S) och Jennie Claesson (L) under en pressträff på onsdagen. Beslutet är en del av en ny överenskommelse som det rödgröna styret och Liberalerna enats om.
Uppsalas skolor har en tuff tid ekonomiskt – inte minst på grund av ökade mat- och hyreskostnader och att regeringen minskat sina statsbidrag med cirka 30 miljoner. Dessutom har de fått krav på sig om att spara pengar. UNT har nyligen rapporterat att flera skolor blir tvungna att göra sig av med personal– främst speciallärare – inför höstterminen.
Men styret kommer nu alltså att stryka de planerade sparkraven för grundskolan – från 2024 fram till nästa val, 2026. Det betyder att grundskolorna kommer att få behålla – i stället för att tvingas spara – totalt cirka 300 miljoner kronor.
För förskolan ska sparkravet fasas ut successivt, vilket betyder att de totalt under mandatperioden kommer att få behålla cirka 100 miljoner.
Sparkraven för exempelvis socialtjänsten och äldreomsorgen ligger dock kvar – och kan komma att öka. Under onsdagen kunde Erik Pelling (S) inte säga hur sparkraven är tänkta att omfördelas, nu när skolan fredas.
– Men det innebär att något annat får prioriteras lite lägre, sade han.
För skolans del börjar de nya förändringarna gälla först i januari.
– Innan det har vi en hel hösttermin, konstaterar Eva Christernin (S), utbildningsnämndens ordförande.
Eva Christiernin (S), utbildningsnämndens ordförande i Uppsala kommun, berättar att politikerna tänker gå in med tio akuta miljoner till lågstadiet inför hösten. "Vi jobbar på att få ihop pengar till andra stadier också, såklart, men här ser vi att vi kan göra en skillnad redan nu."
De rödgröna partierna i utbildningsnämnden har därför lagt fram ett förslag om att skjuta till 10 miljoner kronor till lågstadiet – redan nu.
– Vi har vänt ut och in på oss själva för att kunna stärka upp inför hösten. Nu har vi skramlat ihop tio miljoner som vi hoppas kan ge ett ... lugn är fel ord, men vi hoppas att det lindrar, säger Christiernin, som kallar det "en extraordinär åtgärd".
Att det blir just lågstadiet som får extra stöd beror på nya uppgifter från Skolinspektionen och en enkät gjord av Uppsala kommun. Där framgår att Uppsala kommuns lågstadium är sämre än rikssnittet på att ge elever i behov av extra resurser det stöd de behöver.
– Och vi ser att kunskaperna inom läsning, skrivande och matte sjunker på lågstadiet. Här ser vi att vi kan göra en skillnad redan nu.
Siffror från Skolinspektionen samt en kommunal enkät visar att Uppsalas lågstadium är sämre än rikssnittet på att ge elever i behov av extra resurser det stöd de behöver. Det har fått politikerna att ta till extra åtgärder.
Pengarna kommer dels från ett överskott i utbildningsnämndens kassa, dels från ett nytillkommet statsbidrag där staten sponsrar hälften av alla speciallärare som rekryteras.
– Skolan styrs via elevpeng, där varje unge har en pott pengar. Utbildningsnämnden har gått med överskott de senaste åren, eftersom våra prognoser sagt att det ska börja fler barn i skolan än vad det gjort, och då har vi fått pengar över. Nu tar vi av de pengarna, säger Eva Christiernin.
Uppsala kommuns rektorer får beskedet nu, så att de kan börja rekrytera under sommaren. "Vi har rektorer som är jättestressade över hur de ska få ihop nästa läsår", säger Eva Christiernin (S).
I hela kommunen finns 49 lågstadieskolor. Eva Christiernin hoppas att de tio miljonerna ska räcka till minst 30 nya tjänster. Men med statsbidraget för speciallärartjänster kan pengarna räcka till fler än så, tror hon, beroende på hur rektorerna väljer att rekrytera.
Statsbidraget, som gör det billigare för skolorna att anställa speciallärare, är avgörande för att satsningen ska ge resultat, menar Jennie Claesson (L), utbildningsnämndens andra vice ordförande. "Med statsbidraget och det vi har i överskott, kan vi i nämnden besluta att skjuta till de här pengarna till lågstadiet."
Enligt Jennie Claesson (L), som är 2:e vice ordförande i utbildningsnämnden, är detta är ett av de ärenden där nämnden har bred enighet.
– Jag tycker att det här är fantastiskt. Jag tror inte att det finns någon, oavsett parti, som skulle säga nej till ett tillskott på tio miljoner.