Sara Nilsson är ordförande i Uppsala kvinnojour. Hon och hennes kollegor har märkt hur allt fler kvinnor lämnar både våldsamma män och kriminella miljöer.
Allt fler kvinnor som söker hjälp ut ur en våldsam relation har levt i kriminella miljöer.
– Man skulle kunna kalla det för en trend som vi märkt av, att förövarna har ett kriminellt leverne, det kan vara droger, pengatvätt, med mera. Hoten mot kvinnan blir då ännu större, säger Sara Nilsson.
Eftersom kvinnojouren erbjuder skyddade boenden för kvinnor som behöver gömma sig, är de vana vid att tänka på säkerheten. Men när den våldsutsatta kvinnan dessutom kommer från en kriminell miljö är skyddsbehovet ännu större.
– Det finns ofta andra personer kopplade till förövaren som har ett intresse av att skydda det kriminella, som då också kan vara ett hot mot kvinnan. Där blir det ju farligare för oss som personal också, helt ärligt.
Sara Nilsson menar att rättsväsendet brister. Dels tycker hon att våldsamma män får för korta häktningstider och fängelsestraff, och att straffen för män som bryter mot kontaktförbud ofta är för svaga. Dels är hon kritisk till polisens hantering av kvinnorna.
Förra året sökte 373 kvinnor stöd hos Uppsala kvinnojour. I år, mellan januari och början av juli, har hittills 214 kvinnor sökt stöd.
När en kvinna anmäler mannen som misshandlat henne, men också lämnar uppgifter som kan hjälpa polisen att bekämpa annan grov kriminalitet, tenderar de att "glömma bort" att kvinnan är ett brottsoffer, menar Sara Nilsson. Detta trots att kvinnan kan råka väldigt illa ut om hon lämnar information om den kriminella världen som kan göra att förövaren förstår att det är hon som pratat med polisen.
– Jag upplever att det är mer attraktivt för polisen med grov kriminalitet än med mäns våld mot kvinnor. Att de ofta ser kvinnorna som brickor i gängens verksamhet, som "idioter" som männen utnyttjat. Och då ser de inte att de här kvinnorna behöver tas om hand.
Uppsala kvinnojours ordförande Sara Nilsson är kritisk till hur polisen hanterar kvinnor som utsatts av våld från män som samtidigt är grovt kriminella.
Nyligen berättade Andreas Pallinder, sektionschef vid utredningssektionen i polisområde Uppsala, i DN om hur gängkriminaliteten i Uppsala "slukar polisens resurser". Som UNT berättade i våras anmälde Uppsala kvinnojour polisen för tjänstefel efter att en kvinna fick vända i dörren när hon ville göra en anmälan, på grund av resursbrist.
Det är dessutom alldeles för få poliser som vill jobba med att utreda våldtäkter och brott i parrelationer, enligt Pallinder. Utredningar kring brott i nära relationer får därför vänta.
Gängkriminaliteten slukar resurser som kunde ha lagts på brott i relationer, berättade Andreas Pallinder vid Uppsalapolisen nyligen i DN.
Det finns poliser som är "fantastiska och kan bemöta rädslan kvinnorna bär på", säger Sara Nilsson. Men att handläggningen tar så lång tid kan få allvarliga följder. Risken är att kvinnor, som redan från sin kriminella miljö har lågt förtroende för polisen, inte vågar anmäla och blir kvar i våldet.
– Dessutom missar polisen annan information. En kvinna som gör en anmälan om våld kan ju ha mycket information att ge om kriminaliteten i Uppsala.
Det finns en utbredd okunskap om våld i nära relationer, tycker Sara Nilsson. "Men det är så fruktansvärda saker som händer, att vi vill kanske inte tro att människor bland oss kan vara så onda."
Inför sommaren väntar sig kvinnojouren färre samtal till sitt journummer. Samtidigt vet de att våldet i hemmen kommer att öka.
– Kvinnorna har semester tillsammans med sina förövare. Då är det svårare att söka hjälp, för mannen är där. Det förekommer ofta mer alkohol, och så vill man kanske upprätthålla familjebilden och ge barnen ett bra sommarlov. Trycket på kvinnojouren ökar i stället efter sommaren.
Den farligaste platsen för en våldsutsatt kvinna är hemma, säger Sara Nilsson.
– Det är bakom stängda dörrar som misshandeln, morden och våldtäkterna sker.
Vad kan du göra som kompis eller granne, om du misstänker att våld förekommer? Se kvinnojourens tips här: