Sedan flera år har nätdrogen 3-CMC, som kallas för kristall, fått ett närmast unikt lokalt fäste i Uppsala. Det har bland annat skrivits om att drogen tas av studenter mot ångest och som en partydrog. Nu har kristall blivit vanligare än amfetamin och kokain bland de personer som remitteras till beroendemottagningen på Akademiska.
– Kristall är betydligt mer beroendeframkallande än kokain och amfetamin, det stimulerar hjärnans dopaminsystem, som får oss att må bra, på ett extremt effektivt sätt, berättar Manuel Zanzi, psykiater som jobbar både på Sprutbytet och på beroendemottagningen vid Akademiska.
Förutom beroendet har kristall extremt starka andra biverkningar.
– En psykos efter amfetamin klingar av efter en till två veckor. Kristallpsykoserna kan hålla i sig i ett halvår. De här människorna mår extremt dåligt med ångest, hallucinationer och en intensiv paranoia, säger Manuel Zanzi.
Drogen är sällan ren och innehållet i olika partier kan skilja sig mycket åt, så det finns stora risker för förgiftning och i värsta fall dödlig utgång.
– När jag pratar med personer på Sprutbytet som tagit amfetamin under många år, så säger de att de skyr det som pesten för det är för farligt. Samtidigt springer studenter runt och tar det för det är tillgängligt, säger Manuel Zanzi.
Pelle Lörelius är verksamhetschef på Sprutbytet i Boländerna, där personer som injicerar droger får rena sprutor och läkarvård. Han noterade i våras en förändring i humöret hos vissa av deras besökare.
– Vi märkte att det var mer bråk bland våra patienter. De blev oberäkneliga och skrek åt oss och varandra. Då förstod vi att de hade börjat ta kristall i stället för amfetamin som majoriteten av de som kommer till oss tar.
Men varken han eller någon av de andra som jobbar på Sprutbytet tror att kristall kommer att bli en stor drog bland deras patienter. Dels för att de, som Manuel Zanzi påpekar, förstår hur farlig den är. Dels för att den är dyrare och har kortare rus än amfetamin.
Kristall blev narkotikaklassat 2019 och är alltså fortfarande en ny drog, varför det ännu inte går att svara på om det finns ännu fler faror med den än allt det som nu är känt.
– Det som oroar oss mest är att vi inte vet hur det påverkar hjärnan om tio år när vi får se hjärnor som hållit på ett tag, säger psykiatern Manuel Zanzi.