– Jag har testat cannabis, amfetamin, kokain, LSD, kristaller. Just nu är jag mest inne på psykedeliska droger. Det är som ett lyckopiller.
Amir, som vi har valt att kalla honom, är student och jobbar extra inom vården i Uppsala. Han är också en av de Uppsalabor som de senaste åren köpt droger på det krypterade Darknet, som snällt uttryckt brukar beskrivas som en bakgård till det öppna internet.
På Darknet är ip-adresser anonymiserade och medan polisen på det "vanliga" internet lätt kan spåra vem som skickat vilken information till vem, är det betydligt svårare på Darknet. Det har gjort det till en plats där det säljs alltifrån vapen till barnpornografi och narkotika. Dessutom görs köp oftast i kryptovalutan Bitcoin, vilket gör det svårare att hitta vem som gjort köpet.
Att anonymiteten på Darknet innebär att inte heller Amir själv vet vem det är som han köper droger av är inget som stör honom. Säljarna betygsätts av köparna och det syns snabbt vem som levererar och inte, förklarar han.
– Om någon säljare har ett bra rykte är det klart att man tar den. Det är jättesimpelt om man bara tar sig tiden och lär sig hur man gör.
Amirs första möte med narkotika ligger år tillbaka i tiden. Många skulle nog beskriva hans hållning som typiskt drogliberal. Så länge han har koll på vad han tar och ser till att det inte eskalerar skadar drogerna varken honom själv eller någon annan, menar han.
Men den uppfattningen delar inte samhället, och troligen inte heller de som han tar hand om på jobbet.
– Nej, de skulle nog inte lita på mig lika mycket om de visste, det är så stigmatiserat med droger. Många har bilden av att man blir dum av droger. Det blir man självklart om man tar det ofta, men det gör inte jag. Jag försöker hålla det på en normal nivå och inte göra det alltför ofta, säger Amir.
Många kan nog reagera starkt på att personer som du, som studerar och jobbar inom vården, tar droger. Vad tänker du om det?
– Det tror jag också. Men för vissa är det liksom ett hjälpmedel för att klara av vardagen. Det gäller att välja sina preparat. Jag känner ingen som skulle komma påverkad till jobbet. Jag tycker att man borde släppa det här stigmat litegrann.
De senaste åren har narkotikaanvändningens koppling till gängkriminalitet tagit större plats i det allmänna medvetandet. Gång på gång lyfts droger som en viktig inkomstkälla för kriminella, och något som ligger bakom många skjutningar och sprängningar i utsatta områden.
Men Amirs bild är att det är den svenska narkotikalagstiftningen som göder den organiserade brottsligheten, snarare än de individer som köper droger. Och han känner inget eget ansvar i frågan.
– Nej, faktiskt inte. Det kommer alltid att vara folk som köper droger. Eftersom det är olagligt i Sverige finansierar vi mer till de kriminella. Jag tycker att det ska bli lagligt att på sig narkotika, så att polisen kan satsa på att bara jaga de storkriminella. Det gäller bara att polisen prioriterar.
Kommer han någon gång lägga ner drogerna helt? Ja, det finns ett scenario.
– Om jag får barn skulle jag absolut sluta. Det skulle vara väldigt riskfyllt, om jag åkte dit och var pappa skulle det få stora konsekvenser. Men jag tar bara droger då och då, det är inte så ofta egentligen.
Granskningen Nätdrogen kristall är ett samarbete mellan UNT och SVT Uppsala