Ulrika Mattsson, rektor på Palmbladsskolan, säger att den del av hyran som nu går till Skolfastigheters vinst skulle ha kunnat bekosta flera lärartjänster på skolan.
Nästan alla de kommunala skolorna och förskolorna ägs och hyrs ut av att kommunalt fastighetsbolag, Skolfastigheter. Sedan bolaget bildades har det gjort rejäla vinster. Räknar man in prognosen för årets vinst landar det samlade överskottet på drygt 540 miljoner kronor sedan 2014. Under samma period hade de pengarna räckt till att anställa ungefär 92 lärare eller 98 förskollärare. Samtidigt har skolorna svårt att få pengarna att räcka till undervisning.
Räknar man ut effekterna för en enskild skola blir konsekvenserna tydliga. De senaste tre åren motsvarar Skolfastigheters vinst mellan 1,4 och 2,5 miljoner kronor per år för en skola som Palmbladsskolan.
– Det är flera tjänster det handlar om. För de pengarna hade jag kunnat minska undervisningsgruppernas storlek eller anställa ytterliga speciallärare och ge mer stöd till eleverna, säger Ulrika Mattsson, rektor på Palmbladsskolan.
Hon säger att det här är en fråga rektorerna pratar om.
– Jag kan tycka att det vore rimligt med ett självkostnadspris för lokalerna vi hyr och inte att det ska gå till ett vinstdrivande bolag.
Tiundaskolon är en av de nybyggda skolor som bidrar till att driva upp lokalkostnaderna för skolan.
Över tid har vinsterna i bolaget ökat kraftigt. Vinsten är högre för nybyggda skollokaler än för de äldre. Det beror i sin tur på att kalkylräntan som bestämmer hyran är betydligt högre än den ränta som bekostat bygget av skolan, även nu när räntorna har börjat stiga. Det här har bidragit till att mellan 12 och 24 procent av intäkterna blev ren vinst åren efter att bland annat Lindbackens skola och Tiundaskolan invigdes.
Även inom förskolan är det här en fråga som engagerar. En källa inom utbildningsförvaltningen berättar att man har sagt nej till nya förskolor när den föreslagna hyran har överstigit det totala beloppet som man får per barn.
Skolfastigheters vd Mikael Carstensen säger dock att bufferten från de samlade vinsterna behövs.
– Nu ökar kostnaderna, och prognoserna visar att vi kommer att gå med ett negativt resultat under fyra–fem år från 2024, säger han.
Skälet till de dystra prognoserna är delvis att de investeringar som gjorts under flera års tid ökar avskrivningarna. Dessutom påverkar både stigande räntor och höjda elpriser kostnaderna eftersom elen i de flesta fall ingår i hyran.
Enligt Mikael Carstensen drivs hyreskostnaden också upp av att de hyreskontrakt som kommunen skriver löper på 10 eller 20 år. Då måste kostnaden för investeringar i fastigheterna betalas på kortare tid, även om det man byggt håller längre än så. Det handlar, liksom de höga kalkylräntorna som bestämmer hyran, om risken för bolaget, enligt Mikael Carstensen.
Mikael Carstensen, vd i Skolfastigheter, säger att vinsterna behövs för att bolaget ska ha en buffert under sämre tider.
Risken att kommunen plötsligt lämnar skollokaler som till exempel Katedralskolan, som grundades 1246, måste ändå vara obefintlig. Varför behöver ni ta betalt för den risken?
– Jag har förespråkat att vi ska teckna längre hyresavtal. Men kommunen har velat ha flexibilitet och kortare avtal. Det har dock lättats upp på senare tid, säger Mikael Carstensen.
Eva Hermansson Flodin, finanschef i Uppsala kommun, säger att bakgrunden till att man bildade ett bolag för skollokalerna bland annat är att underhållet varit eftersatt. Ett aktiebolag skulle kunna förvalta fastigheterna bättre, ansåg man.
Eva Hermansson Flodin, finanschef i Uppsala kommun, säger att styrningen av Skolfastigheter följer regelverket för kommunala aktiebolag.
– Bolagsformen ger i sig konsekvenser för vilka marginaler som krävs, säger hon.
Det viktigaste skälet till de ökande lokalkostnaderna är dock att man har behövt bygga nya skolor. Det är något som utbildningsnämnden kompenserats för i budgetprocessen, enligt Ola Hägglund, ekonomidirektör i Uppsala kommun.
Det finns dock andra modeller. I Stockholm har man också ett kommunalt bolag som äger skolorna som sedan hyrs ut till kommunen. Hyrorna sätts enligt en självkostnadsmodell och det kommunala bolaget har i princip gått jämnt upp. I Stockholm har ungefär en krona av varje hundralapp som kommunen betalar i hyra gått till bolagets vinst. I Uppsala har bolagets vinst varit 14 kronor på varje hundralapp som kommunen betalat i hyra under samma period.
Eva Hermansson Flodin vill inte uttala sig om Stockholms modell men säger att Uppsala har valt en modell som följer av hur kommunen tolkar de juridiska regelverk som ett bolag omfattas av.
– Bakgrunden till den modell som vi har valt är också en önskan om att ha hyror som inte fluktuerar kraftigt över tid, säger hon.