En sjuksköterska är anmäld av Region Uppsala för att ha spridit osakliga kritiska budskap om vaccination mot covid-19 till personer som ringt 1177. Andreas Önnerfors, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet som forskat på konspirationsteorier, anser att det inte hör till vanligheten att utbildad vårdpersonal uttrycker den typen av konspirationsteorier.
– Det är ovanligt. Jag tänker spontant på fallet med en sjuksköterska i Tyskland som bytte ut vaccin mot saltlösning eller en apoteksanställd som förstörde vaccindoser i USA, säger Andreas Önnerfors.
Men bland gemene man är konspirationsteorierna kring vaccin betydligt vanligare, menar han.
– SVT-dokumentären ”Vaccinkrigarna” visar upp bilden av en rörelse som tidigare rört vaccination av barn, men som i samband med covid fått ny vind i seglen i bredare lager av befolkningen. Vi har en hög vaccinationsgrad i Sverige och det finns ett samband med hög samhällelig tillit. I andra EU-länder, till exempel Frankrike och Grekland, är det mycket lägre.
Andreas Önnerfors menar att folk blivit mer vaccinkritiska än de varit tidigare den senaste tiden.
– Eftersom pandemin som en global kris ökar rädslor och oro påverkas människors benägenhet att ta till sig information negativt. Dessutom har olika aktörer kapitaliserat på situationen genom att medvetet sprida falsk information, säger han och fortsätter:
– Konspirationsteorier har varit drivande. De ger enkla och övertygande berättande förklaringar till stora fenomen.
Vilka är det som blir vaccinkritiker – finns det några gemensamma nämnare?
– Det finns tre drivande faktorer. Den första är osäkerhet och oro – exempelvis att man blir triggad av tidigare dåliga erfarenheter. Den andra är en oförmåga att ta till sig medicinsk information, som hellre förlitar sig på egna Google-sökningar. Det kan också vara en tredje faktor, vilket är världsåskådning. De tänker att Gud eller naturen bestämmer vem som blir sjuk eller frisk, och att människor ska låta det hända. Dit hör också ideologin ”läkemedelsbolagen är våra fiender”.
Andreas Önnerfors förklarar att i samtliga tre nämnda grupper finns de som har svårigheter att förstå objektiv information samt förstärkta personlighetsdrag som oro, misstänksamhet och rädsla, eller absoluta värderingar.
– Dessa är olika svåra att komma åt, säger Andreas Önnerfors.