Tolv män åtalas i Uppsala tingsrätt för ringa narkotikabrott.
De åtalade har blivit gripna på olika platser i länet, är i åldrarna 20 till 50 år och har använt preparat som exempelvis cannabis, amfetamin och nätdrogen kristall. Gemensamt är att samtliga har gripits av polis under november månad och att de åtalas för ringa narkotikabrott.
Anledningen till att åtal kan väckas så pass kort tid efter att misstanke uppstått är det nya arbetssätt vid namn "snabbspåret" – eller snabbare lagföring som metoden egentligen heter – som stegvis har införts vid landets tingsrätter. Det innebär att polisen vid lättare brott genomför flera utredningsåtgärder på plats. Redan på brottsplatsen får den misstänkta personen en tid för rättegång.
– Åtal är tänkt att väckas inom sex veckor efter brottstillfället istället för kanske sex månader, som det kunde vara innan vi började med snabbare lagföring, säger Ingrid Isgren, chefsåklagare på Åklagarkammaren i Uppsala.
Rent juridiskt innebär snabbspåret ingen skillnad för åklagarnas arbete. Samtliga tolv åtal är ringa brott som kan avgöras utan huvudförhandling. Åklagarna yrkar i samtliga mål på dagsbötersbelopp på som lägst 1 500 kronor och som högst 12 600 kronor.
Ingrid Isgren är chefsåklagare och kammarchef på åklagarkammaren i Uppsala. Enligt henne gör det nya arbetssättet att de misstänkta omedelbart får ett datum för åtal och snabbare får sin dom.
Den snabbare hanteringen av målen blir därmed främst en administrativ förändring för de åtalade.
– Det går snabbare för den misstänkta att åtalas och få sin dom. På sikt hoppas vi att metoden gör att fler brott kan utredas och att de misstänkta inte ska hinna begå fler brott under tiden de väntar på att dömas, säger Ingrid Isgren.