Joel Thorell vill inte ha höghus i Skyttorp. "Det passar inte in", säger han.
Skyttorp är den av de utpekade orterna i folkomröstningen där potentialen är störst att bygga fler bostäder. Och även om flera av de boende som UNT talar med är positiva till att bygga ut orten är det inte alla som vill se några större förändringar.
– Det är bra att det byggs ut för att locka fler personer. Men man vill inte att det ska växa så det blir som ett annat Uppsala. Det ska inte vara för högt. Radhus är bra. Men inte hus med sju våningar. Det passar inte in, säger Joel Thorell, en Skyttorpsbo som UNT träffar i närheten av stationen.
Eva och Pauli Kniivilä tycker att det behövs en utveckling av Skyttorp.
– Vi har väntat i 50 år snart, men det händer aldrig någonting här. Det skulle vara bra om det fanns några affärer, säger Pauli Kniivilä.
Pauli och Eva Kniivilä tycker att det behövs affär i Skyttorp.
Samtidigt är utmaningarna stora att göra en större utbyggnad av Skyttorp. I dag finns det 250 bostäder i Skyttorp. Enligt den nuvarande översiktsplanen ska det byggas 150 bostäder till fram till 2050. Mer klarar inte reningsverket på orten av. Uppsala Vatten gör just nu en utredning av hur det kan bli möjligt att bygga för fler. Huvudspåren är att antingen bygga en ledning till Storvreta, där det planeras för ett nytt reningsverk, eller att bygga ett nytt, större reningsverk i Skyttorp.
Båda alternativen innebär stora investeringar som riskerar att höja vattenavgifterna för övriga Uppsalabor, eftersom VA-taxorna är desamma för alla hushåll som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp.
– Hur många bostäder man än klämmer in i kransorterna så får man inte samma kostnadstäckning som inne i staden. Därför behöver man en fortsatt utbyggnad inne i Uppsala som betalar för investeringen, säger Maria Broström, utredningsingenjör på Uppsala Vatten.
I närheten av stationen i Skyttorp finns flera industribyggnader som skulle kunna ersättas med bostäder, om fastighetsägaren vill.
Området kring stationen i Skyttorp skulle kunna utvecklas med bostäder. Efterfrågan är dock svag, vilket gör att det är svårt att bygga högre flerbostadshus.
Utredningen av avloppslösningarna för Storvreta, Vattholma och Skyttorp är inte klar än, men en uppskattning är att det för Storvreta, Vattholma och Skyttorp kan handla om investeringar på runt 500 miljoner kronor, som ska betalas med Uppsalabornas VA-avgifter.
Även övrig infrastruktur, som gator, blir dyrare i kransorterna där marknaden styr mer mot småhus än mot lägenheter. Det blir helt enkelt färre bostäder som ska dela på kostnaden för samma antal meter gata. I tätorterna utanför Uppsala försvåras utbyggnaden av gatorna också av att det inte är kommunen som har ansvaret för gatunätet i dag. Enligt kommunens kunskapsunderlag är det "en omfattande process" om kommunen ska ta över ansvaret för gator och allmän plats.
Intäkterna för kommunen blir också lägre i kransorterna. Dels genom att markpriserna är lägre utanför staden än i mer centrala lägen, men också eftersom det är en större andel av marken utanför Uppsala som ägs privat.
I Skyttorp finns ändå relativt gott om mark i närheten av stationen där det är möjligt att bygga fler bostäder den dag som avloppsinvesteringarna är gjorda. Det är gammal industrimark på ena sidan av järnvägen som skulle kunna exploateras och ett skogsområde på den andra sidan järnvägen.
I Vattholma är det svårare att hitta mark att bygga på. Här är det riksintressen med både kulturmiljö och jordbruksmark som begränsar utbyggnaden.
Kommunen vill skapa möjlighet för att bygga fler bostäder i stationsnära lägen.
I Storvreta finns redan planer för en större utbyggnad. Den fördjupade översiktsplanen siktar på att i runda slängar 1 500 bostäder kan byggas fram till 2050. Ska det byggas ännu mer tänker sig kommunen att det i en del av Storskogen skulle kunna rymmas ungefär 500 bostäder till.
UNT har tidigare berättat om att det många gånger i utbyggnaden av kransorterna finns ett moment 22. I till exempel Vänge krävs stora statliga investeringar i järnvägen för att det ska vara möjligt att öppna en järnvägsstation här. Samtidigt klarar inte gatunätet i Uppsala större trafikmängder från Vängehållet vilket gör att det inte går att bygga bostäder utan att stationen är på plats.
I slutändan är det inte heller kommunen som bestämmer var folk vill bo. Innan byggbolagen sätter spaden i marken måste en stor del av lägenheterna i huset redan vara sålda. Fredrik Hjortzén, affärsutvecklare på bostadsföretaget Besqab, tror att efterfrågan fortsatt kommer att vara större i de södra delarna av Uppsala stad och att det inte finns någon marknad för tät stadsbebyggelse norr om Uppsala.
– Det finns inga logiska skäl till att flytta norr om Uppsala om man inte redan har en anknytning dit. Anknytningen till de södra stadsdelarna är starkare när man ser var arbetstillfällena finns någonstans, säger han.