Ett sambopar i Uppsala mottog 8 miljoner kronor på sina konton under en treårsperiod. Insättningarna kom från ett 90-tal personer och i flera fall visste paret inte vilka insättarna var. 19 individer av de som betalat in på kontona var tidigare straffade, bland annat för narkotikabrott, skattebrott och smuggling. Ofta togs pengarna ut en kort tid efter insättningen.
Under utredningen, som gjordes av Ekobrottsmyndigheten, EBM, kom det fram att både mannen och kvinnan som mottagit pengarna hade mycket små inkomster. För mannens del var barnbidrag hans enda inkomstkälla och miljoninsättningarna gick inte ihop med vad paret redovisat i sina deklarationer.
– Vi misstänkte att pengarna kom från brottslig verksamhet och att det här var ett sätt att tvätta pengarna vita, säger Anne-Charlotte Boo, vice chefsåklagare vid EBM i Uppsala.
Mannen och kvinnan åtalades för näringspenningtvätt och dömdes i somras till 2,5 respektive två års fängelse. Deras förklaringar, bland annat att pengarna kom från lån, trodde inte domstolen på.
– Lagen om penningtvättsbrott kom 2014 och har visat sig vara mycket användbar för att lagföra kriminella för illegal hantering av pengar. En tendens är att domstolarna kräver allt mindre bevisning för att åtalen ska bifallas, uppger Anna Wallander, chefsåklagare vid EBM i Uppsala.
Vid näringspenningtvätt behöver inte åklagaren bevisa att pengarna kommer från brott. För en fällande dom måste det dock finnas omständigheter som tyder på att det inte rör sig om normala affärer.
Det kan vara till exempel omfattande kontanthantering, insättningar av många eller stora belopp samt att de inblandade i transaktionerna har en kriminell livsstil.
EBM i Uppsala har gått från en handfull penningtvättsärenden per år till de knappt 30 fall under 2017–2018 som är i olika stadier av handläggning, åtal eller meddelad dom.
I tisdags genomfördes en husrannsakan vid Uppsalaföretaget Systemhus efter misstankar om bland annat skattebrott. Det var ett av de cirka tio årliga tillslag som EBM i Uppsala brukar göra.
Antalet företagsrazzior är stigande, vilket hänger samman med att EBM i Uppsala får in allt fler anmälningar. Från cirka 150 anmälningar vid starten 2013 till runt 220 ärenden om året numera.
Anna Wallander kopplar samman det växande anmälningsflödet med att verksamheten är på väg att vässa sig. Sedan EBM etablerades i Uppsala har resurserna utökats från 19 till 27 anställda och där arbetar bland annat åklagare, poliser, ekonomer och analytiker.
– Det tar tid att starta upp en ny verksamhet och vi är nu på väg att bli en starkare spelare inom rättsväsendet i regionen. Vi har även resurser i form av 15 utredare vid Skatteverkets skattebrottsenhet vilket betyder mycket. Vår ambition är att gå mot huvudmännen och inte nöja oss med att åtala målvakterna.
UNT berättade nyligen om en skattehärva där två målvakter åtalades medan de företagare som enligt Skatteverket tagit ut svarta pengar undkom åtal.
– Jag vill inte kommentera enskilda ärenden. Men rent generellt kan jag säga att i de fall vi inte väcker åtal mot huvudmännen beror det oftast på att bevisningen inte räcker. Vi låter självfallet inte resursläget styra frågan om det blir åtal eller inte, framhåller Anna Wallander.
Användningen av kontanter har minskat kraftigt medan det blir vanligare med elektroniska transaktioner. Hur påverkar det era möjligheter att komma åt dem som sysslar med ekonomisk brottslighet?
– Det underlättar vårt arbete eftersom det blir enklare att följa penningströmmarna, säger Anna Wallander.