Nyligen rapporterade UNT om en Uppsalabaserad härva med svarta löner på cirka 46 miljoner kronor. Ett problem när Skatteverket försöker stoppa svartarbete är att myndigheten ofta kommer in i bilden på ett sent stadium.
– I vissa fall har då verksamheten upphört och företagen är i konkurs vilket givetvis försvårar vårt arbete, konstaterar Pia Bergman, nationell samordnare mot grov ekonomisk brottslighet vid Skatteverket.
LÄS MER: Så vässas kampen mot Uppsalas ekobrottslingar
I över ett decennium har myndigheten efterlyst en specifik förändring som skulle göra det lättare att komma åt skattefuskande företag och vid årsskiftet kommer den slutligen att träda i kraft.
Det handlar om de inkomstuppgifter, så kallade kontrolluppgifter, som arbetsgivarna är skyldiga att lämna in till Skatteverket. På blanketten framgår vem som arbetat i företaget och personens lön.
Problemet för Skatteverket har varit att kontrolluppgifterna bara lämnats in en gång om året.
– Även om vi misstänkt att någon jobbat svart har vi varit tvungna att vänta till årsskiftet innan vi fått kontrolluppgifterna, uppger Pia Bergman.
Den första januari ändras reglerna så att landets 400 000 arbetsgivare, såväl privata som offentliga, måste inkomma med uppgifterna varje månad. Därigenom hoppas Skatteverket snabbare kunna upptäcka oegentligheter och till exempel kunna dra in F-skatten, vilket i praktiken sätter stopp för verksamheten. I Uppsala omfattas alla 24 000 arbetsgivare.
Reformen beräknas öka skatteintäkterna med två miljarder kronor per år. För att ytterligare motverka fusk ska Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ha direktåtkomst till databasen där kontrolluppgifterna lagras.
Det här är en i raden av åtgärder som genomförts under det senaste decenniet för att få bukt med svarta inkomster. En av dessa åtgärder är kravet att de anställda ska skrivas in i en personalliggare.
Allt fler branscher omfattas av bestämmelsen och sedan den första juli i år är det obligatoriskt med personalliggare inom näringsgrenar som fordonsservice, skönhetsvård och partihandel med livsmedel.
Parallellt med regelskärpningarna minskar användningen av kontanter medan allt fler betalningar görs elektroniskt. Därmed blir det lättare för myndigheterna att spåra pengarna.
Vad betyder då allt det här för möjligheten att stoppa skattefifflare?
– De som verkligen vill fuska hittar nya sätt. Men vi gör det dyrare och svårare att bryta mot reglerna och förhoppningsvis leder det till att en del ger upp, säger Pia Bergman.
I en färsk undersökning från Institutet för framtidsstudier framgår att en stor del av landets organiserade kriminella är aktiva i olika bolag. Bland exempelvis 5 700 individer i mc-gäng förekom 36 procent i Bolagsverkets register.
– Samhället har blivit så komplext att ska man få ut stora pengar fungerar det inte att agera som fysisk person utan man måste använda bolag. En privatperson kan genomföra till exempel bedrägerier genom att ta sms-lån. Men ska man komma över pengar i stor skala behövs företag, vilket kan öppna för stora lån, missbruk av välfärdssystemet, momsbedrägerier och annat. Det säger Lars Korsell, forskare vid Brottsförebyggande rådet.
Att brottslingar utnyttjat företag för att komma över pengar är enligt Lars Korsell inget nytt.
– Företag har alltid varit intressanta eftersom de ofta innehåller stora värden och sådant som bolagsplundringar har förekommit under lång tid. En förändring till följd av det kontantfria samhället är att de kriminella måste röra sig i digitala miljöer för att komma över pengar och då är det ofta nödvändigt att använda bolag.