Kallare kyldiskar minskar svinnet

86 ton mat slängs varje år i en genomsnittlig livsmedelsbutik. Ett enkelt sätt att minska svinnet är att sänka temperaturen i kyldiskarna.

Mattias Eriksson

Mattias Eriksson

Foto: Teresa Pribil

Uppsala2015-11-24 08:55

I volym är det mest frukt och grönt som slängs. Tittar man på klimateffekten står kött och chark för en stor del av utsläppen som den kastade maten orsakat.

Ett enkelt sätt att minska svinnet är att sänka temperaturen i kylkedjan, enligt en avhandling av Mattias Eriksson som lades fram vid Sveriges lantbruksuniversitet i fredags. Då håller den längre och tillverkarna kan sätta fram bäst före-datumet, vilket gör att affärerna får längre tid på sig att sälja maten innan den behöver kastas av det skälet.

– Det är inget som säger att 8 grader är en optimal förvaringstemperatur. Vill man minska svinnet är det bättre ju kallare det är. Ser man bara till svinnet skulle det vara bättre att frysa köttet, säger Mattias Eriksson.

LÄS MER: Så minskar du svinnet - 5 konkreta tips

Han har räknat på effekten om man sänker temperaturen i kyldiskarna till 2 plusgrader, och anpassar bäst före-datum efter det, och kommit fram till att det skulle minska svinnet med upp till 30 procent.

Också om man lyckas minska matsvinnet i butikerna uppstår frågan vad man gör med den kasserade maten. I dag finns inga incitament för butiken att sortera ut maten från förpackningarna, vilket gör att den körs till Hovgården för kompostering. Ur miljösynpunkt vore det bättre att antingen skänka den till välgörenhet eller utvinna biogas.

Finns det inte ett etiskt dilemma att skänka bort mat som inte duger åt konsumenterna?

– Man slänger maten för att den är osäljbar, inte för att den är oätlig. Jag kan äta mat som är gammal, men det gör väl inte mig till en sämre människa för det? Man kan se det som oetiskt att man slänger mat i en container samtidigt som det sitter folk och tigger utanför.

LÄS MER: Lätt att minska matsvinnet hemma

Skälen till att maten slängs är lite olika för olika varugrupper. För frukt och grönt handlar det ofta om en fräschhetsfaktor. Frukten kan ha blivit klämd eller fått fläckar så att ingen vill köpa den. För kött, chark- och mjölkprodukter handlar det om att bäst före-datumet har passerat, och att produkterna därför inte går att sälja.

I vissa affärer har man nu börjat sälja frukt och grönsaker som ratats i tidigare led av estetiska skäl. Om det påverkar det totala svinnet är det för tidigt att säga.

– När man tar in en ny produkt kan svinnet öka eftersom genomströmningen blir lägre för var och en av produkterna. Då ökar risken för att varorna ligger i hyllan och blir gamla. Men lyckas man trimma inköpsmängderna kan det mycket väl minska svinnet, säger Mattias Eriksson.

Av det totala matsvinnet står hushållen för den allra största delen. Men enligt Mattias Eriksson är det ändå en poäng att satsa på att minska mängden som kastas i butikerna.

– Butiksledet står inte för de största delarna. Men eftersom det är så otroligt stora mängder som passerar genom butiken blir det mycket som är koncentrerat på få platser.

LÄS MER: Han lever på bortslängd mat

Sex butiker undersöktes

Mattias Eriksson har i sin avhandling undersökt hur mycket mat som kasseras i sex livsmedelsbutiker i kedjan Willys. Två av dem ligger i Uppsala, fyra stycken i Stockholm.

Utslaget per butik kastades 86 ton mat per år. Totalt är det 2,1 procent av den sålda maten. Klimatmässigt motsvarar det utsläpp av 130 ton koldioxid och har ett värde av 1,6 miljoner kronor.

Några ordentliga undersökningar av matsvinnet i hushållen finns inte. Men de uppskattningar som gjorts visar att svinnet är mycket större där. Man räknar då med att det i hemmen varje år slängs omkring 81 kilo mat per person. Utslaget per person skulle den slängda maten i alla butiker motsvara 7 kilo per person.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om