Den glömda myndigheten – ungdomar och personal far illa

Ett år har gått sedan det första larmet från SiS-hemmet Bärby – sedan dess har en femtedel av personalen sagt upp sig och ledningen kallas ett "skräckvälde". Hela SiS är en myndighet som glömts bort, säger Sveriges socialtjänstminister, som vill ändra hela ungdomsvården.

SiS verksamhet – bland annat 21 ungdomshem – finansieras med skattemedel från staten och kommunerna.

SiS verksamhet – bland annat 21 ungdomshem – finansieras med skattemedel från staten och kommunerna.

Foto: Axel Hilleskog

Uppsala2022-12-11 17:00

I år har 33 personer – en femtedel av personalstyrkan – sagt upp sig från Bärby ungdomshem.

Det var den 25 december 2021 som två chefer togs ur tjänst misstänkta för ekonomiska oegentligheter och för att ha varit drivande till en osund arbetskultur. Därefter har larmen avlöst varandra.

Bland annat stängdes avdelningen Klockbacka efter misstankar om övervåld mot ungdomarna. Samma månad omplacerades 8 av 12 chefer från Bärby, eftersom en intern utredning pekat ut dem som medskyldiga till den utbredda tystnadskulturen på arbetsplatsen.

Statens institutionsstyrelses (SiS) 21 ungdomshem har i uppdrag att både omhänderta barn med missbruk eller psykosociala problem och att tvångsvårda unga kriminella. Men det är en myndighet med problem – från överbeläggning och svåra missförhållanden för barnen till svårigheter att rekrytera personal.

undefined
På SiS Ungdomshem Bärby utanför Uppsala behandlas unga sexualförövare och ungdomar med missbruk, samt ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård.

Inte minst är detta ett faktum just på Bärby, beläget strax öster om Uppsala. Inför sommaren sålde 28 anställda sin semester på grund av personalbristen. Och sedan i november hotas Bärby av höga viten från Arbetsmiljöverket, som uppmärksammat en bristfällig arbetsmiljö som utsätter personalen för risker. I skrivelser till Arbetsmiljöverket uppger personal bland annat detta: 

"Man fyller på med mer ungdomar än vad vi klarar av (...) brist på personal och ungdomar med problematik som vi aldrig har handskats med tidigare."

En källa inifrån Bärby säger till UNT att året varit "katastrofalt". 

– Personalen på golvet gråter, de går på knäna. Det är extremt mycket sjukskrivningar och förutsättningarna för att göra ett bra jobb finns inte, för det finns ju ingen personal.

undefined
Nu i december ska Arbetsmiljöverket återinspektera Bärbys arbetsmiljö efter att ha utfärdat ett föreläggande om vite på 120 000 kronor i början av november. Då avgörs om läget blivit bättre eller om Bärby måste betala böterna.

Källan kritiserar Bärbys högsta ledning och menar att de interna utredningarna och åtgärderna, som att omplacera de åtta cheferna, inte lett till någon reell förbättring av arbetsmiljön.

– Det var säkert en del av cheferna som gjort fel, men det fanns ingen plan när man tog bort dem. De nya cheferna är oerfarna och tillfälliga. Det var ju nu vi skulle börja om, alla åtgärder skulle ju ta bort allt dåligt. Men det är samma sak nu om inte värre. Då hade personalen i alla fall en anknytning till arbetsplatsen.

I somras upprättade Bärby en visselblåsarfunktion. I de ärenden som inkommit vittnar personal om svårigheter att få in vikarier och om hur överbelastningen missgynnar barnen, som inte får den tillsyn och vård som de behöver. Ledningen kallas för ett "skräckvälde" och personalen skriver att de är rädda för att bli av med jobbet om de pratar med media.

I motsats till personalen menar Helena Finér, tillförordnad verksamhetsdirektör, att de drastiska åtgärderna som genomförts haft effekt och att Bärby är "på rätt väg".

– Vi ser att vi fått en ökad transparens, en ökad öppenhet och att vi inte har en tystnadskultur på samma sätt som tidigare. Vi ser till exempel att antalet lex Sarah-anmälningar under 2022 ökat drastiskt från en handfull tidigare år till över 30 hittills i år. Det tyder på att vi tagit kliv framåt för en ökad trygghet för våra placerade barn och unga.

undefined
Helena Finér, tillförordnad verksamhetsdirektör vid Statens institutionsstyrelse verksamhetsområde norr, där Bärbyhemmet ingår.

Men personal beskriver ju ”ett skräckvälde” där personal inte vågar kritisera ledningen eller prata med media i rädsla att bli av med jobbet?

– Jag känner inte igen den bilden. Det är viktigt att vi har en intern dialog och en ömsesidig förståelse inom myndigheten. För mig handlar en god kultur om att det finns en öppenhet, transparens och att man kan framföra konstruktiv kritik oavsett om det är mot chefer eller mot beslut som fattas.

Hur kan det komma sig att du och personalen har så olika bild av läget? 

– Jag förstår att de omfattande förändringar som vidtagits skapar oro, men förändringarna har varit helt nödvändiga för att komma till rätta med de brister vi uppmärksammat.Till det tillkommer att det varit extra svårt för Bärby under året med rekryterings- och bemanningsproblem. Vi har inte fått till alla ledningsfunktioner vilket också skapar en oro och instabilitet.

Bland annat har institutionschefen, som ska jobba nära verksamheten, bytts ut ett flertal gånger under året. Nyckeln framåt, enligt Helena Finér, är att se till att få permanenta chefer på plats. 

– Då kan man börja bygga den långsiktiga stabiliteten. Vi hoppas på att få dem på plats så snart som möjligt.

undefined
Det har blåst rejält kring Bärby ungdomshem det senaste året. Både missförhållanden för ungdomarna och en farlig arbetsmiljö för personalen hör uppmärksammats.

I nuläget säger personal att de gråter på jobbet, går på knäna och jobbar över. Är det en bild du delar? 

– Jag skulle säga att det är och har varit ett tufft år. Vi hade en väldigt ansträngd sommar framför allt, där vi blev tvungna att erbjuda anställda att förskjuta sin semester samtidigt som vi haft stor efterfrågan på våra platser. Det har varit ett ansträngt läge och vi är medvetna om det, säger Helena Finér.

Camilla Waltersson Grönvall (M) är ny socialtjänstminister och ytterst ansvarig för hela SiS.

– Det är en myndighet som glömts bort och hanterats styvmoderligt under alldeles för lång tid, säger hon till UNT.

Hon menar att det är ett misslyckande att SiS fått sådana stora problem med såväl missförhållanden som kompetensbrist.

Flera av SiS lokaler har sett ut som kursgårdar från 50-talet där ungdomar med vitt skilda behov vistats inom samma område. Kan man inte skilja de olika behoven åt är det klart att det är svårt att ge behandling. Men vi har också sett att det saknats psykologer och kuratorer, de vårdande uppdragen har brustit.

– Det behöver tas ett helhetsgrepp runt SiS och där ser jag att arbetet börjat, men det är lång väg kvar.

undefined
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) kallar SiS för en bortglömd myndighet.

Det kommande året avsätter regeringenen drygt 480 miljoner för att SiS ska komma till rätta med platsbristen. Man satsar också på grundutbildningar för personalen.

En annan, stor förändring kan också vara på gång. Ansvaret för sluten ungdomsvård, alltså förvaringen av brottsdömda unga, vill regeringen flytta från SiS till kriminalvården. En utredning har påbörjats.

Bärbychefen Helena Finér tycker inte att det är en bra idé.

– Vi tycker att vi ska ha kvar uppdraget, utifrån ungdomarnas bästa. Vi ser att de ungdomar som hamnar i sluten ungdomsvård ofta har samma problematik som de andra ungdomarna som är placerade hos oss. Det som skiljer grupperna från varandra är om de har fått en dom eller inte. Bland annat skolverksamheten som vi byggt upp vid alla våra institutioner, är en jätteviktig återfallsförebyggande insats. 

Regeringens förslag

I Tidöavtalet (2022) skriver regeringen (M, L, KD) och SD:

"Att bekämpa brott utgör i första hand statens och inte kommunernas ansvar. Staten bör därför ta ett större ansvar för unga som begår allvarliga brott."

Av den anledningen vill man bland annat flytta ansvaret för unga kriminella från SiS till Kriminalvården. Där ska "särskilda ungdomsfängelser" inrättas. Vidare vill regeringen förlänga maxtiden som en person under 18 får vistas i sluten ungdomsvård.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!