"Johan", som egentligen heter något annat, har fått rättspsykiatrisk vård i fyra år och arbetstränar nu på en varukedja i Uppsala.
Den rättpsykiatriska enheten som ska öppna i Jälla gör grannar så oroliga att vissa funderar på att flytta. De är rädda för patienter av just det slag som Johan, som egentligen heter något annat, tillhör.
Johan har genomgått rättspsykiatrisk slutenvård i fyra år efter att ha dömts för olaga förföljelse på en bekant.
– Det saknas mysfaktor här på rummet. Nu längtar jag efter ett eget hem där jag kan sätta upp min tavla som jag har målat och laga mat. Pasta är jag bra på, säger Johan.
Den rättspsykiatriska verksamheten på Akademiska sjukhuset som Johan deltar i ska efter årsskiftet flytta till den nya rättspsykiatriska enheten i Jälla där grannar var rädda.
Chefsöverläkaren Gregory Michael har som specialistläkare jobbat med psykospatienter i snart 15 år och tycker det är viktigt att prata om vad den där rädslan kan stå för.
– En majoritet av de som får rättspsykiatrisk vård har någon av psykossjukdomarna såsom schizofreni. Det är sjukdomar som drabbar hjärnan men i motsats till exempel hjärt-kärlsjukdom, cancer eller diabetes så är schizofreni något man skäms över och som många därför inte berättar om att de har.
Det finns forskning som visar på att omgivningens stigmatisering orsakar lidande i denna grupp. Stigmat kommer av att omgivningen automatiskt tror att man är farlig eller avvikande och därför undviker att exempelvis anställa en person med schizofreni. Men utöver stigmat från samhället, arbetsgivare och till och med vården, finns ett massivt självstigma.
Ofta blir psykospatienter så fångade av sitt eget sjukdomsstigma att de förlorar sitt jag. Detta får de hjälp att bearbeta bland annat via en särskild sorts terapi inom psykiatrin som kallas NECT, Narrative Enhancement and Cognitive Therapy.
– Jag vet att det finns personer som inte ens berättar för sin partner att de har en psykosdiagnos, säger Gregory Michael.
Stigmat från omgivningen tillsammans med att personen ofta själv känner sig mindre värd och blir isolerad, bidrar till ett lidande.
– Enligt WHO ligger schizofreni på topp 5 av alla sjukdomar i världen vad gäller tyngst sjukdomsbörda och stigmat är en del av det lidandet, säger Gregory Michael.
Skillnaden mellan att bara ha schizofreni och att ta emot rättspsykiatrisk vård är ju att man också begått ett brott. Kan du förstå att det kan vara skrämmande?
Gregory Michael känner till psykospatienter som skäms så mycket över sin diagnos att de inte ens har berättat för sin egen partner om den.
– De som kan dömas till rättspsykiatrisk vård är personer som i lagens mening bedöms ha en allvarlig psykisk störning som låg till grund för att man begick brottet. Syftet med vård i stället för fängelse är att man ska kunna behandla störningen och man är inte klar förrän man är långvarigt stabil och bedöms ha låg risk för återfall i brottslighet.
Gregory Michael beskriver en rättspsykiatrisk vårdtrappa som normalt löper över många år med effektiv medicinering, psykologbehandling, insatser för drogfrihet, sysselsättning, boende och en meningsfull vardag.
På Psykiatrins hus vårdas åtta rättspsykiatriska patienter som inte ryms på Ulleråker. Platsbrist är ett stort problem inom rättspsykiatrin i hela landet.
Vad gäller rättspsykiatrin beskriver Gregory Michael det som en mycket kontrollerad miljö.
– Det är kontrollerat som nästan ingen annan miljö i samhället.
Att återfalla i brott efter att ha genomgått rättspsykiatrisk vård är betydligt ovanligare än efter ett fängelsestraff. Enligt de senaste siffrorna från Brå (Brottförebyggande rådet) från 2020 återfaller 7 procent i brott inom ett år. För de som avtjänat fängelsestraff är motsvarande siffra 44 procent.
Gregory Michael påpekar att personer med psykossjukdom i högre grad än många andra faktiskt själva blir utsatta för brott.
– Man kan uppfattas som lätt att leda i fel riktning för att man har en diagnos. Det kan vara att man har svårt att processa information korrekt och man kan hamna i fel umgänge där det till exempel figurerar droger och bli utsatt för våldsbrott för att man är annorlunda.
"Johan" har alltid haft svårt att sitta still och förutom adhd är han diagnostiserad med bland annat bipolär sjukdom som han behandlas för.
Johan som sitter i en annan del av korridoren har diagnosen bipolär sjukdom, och han har haft vanföreställningar, vilket klassas som psykossymptom. Han arbetstränar nu i en stor butikskedja för att förberedas för ett vanligt liv utanför slutenvården. Han skäms inte över sin diagnos, men skulle ändå inte på en gång berätta om den om han sökte ett jobb.
– Det är inte alla personer som har tid att analysera om man verkligen är en bra person. Då kan det slå tillbaka mot en.
Han har läst artikeln i UNT om de rädda grannarna i Jälla.
– Jag kan förstå att de kan vara rädda de där grannarna. Men jag har inte sett någon som är våldsam här. Det värsta vi hade här var en kille som gick och åt glass och åt upp alla andras glass, så de fick sätta lås på kyl och frys.