Mamman: "Hur ska våra barn kunna äta skivad Hulken?"

Den vegetariska skolmaten i Uppsala är så konstig att barnen inte äter och därmed inte orkar genom dagen, menar Laura Joki som har en dotter på Vaksalaskolan.

Den vegetariska skolmaten i Uppsala är så konstig att barnen inte äter och därmed inte orkar genom dagen, menar Laura Joki som har en dotter på Vaksalaskolan.

Den vegetariska skolmaten i Uppsala är så konstig att barnen inte äter och därmed inte orkar genom dagen, menar Laura Joki som har en dotter på Vaksalaskolan.

Foto: Julia Koch

Uppsala2022-11-26 05:00

Laura Joki är mamma till en 12-årig dotter som går i Vaksalaskolan. Dottern kommer ofta hem hungrig och Laura har börjat skicka med frukt och smörgåsar till skolan för att hon ska orka hela dagen. För att söka svar på varför dottern ständigt var så hungrig började Laura Joki studera skolans menyer.

– I går såg jag till min häpnad att det var kurdisk gryta och röd lasagne. Alltså hur ska barnen kunna äta det? Jag skulle ju kunna prova det på en restaurang men barn kan ju inte tvingas äta saker de inte förstår vad det är.

undefined
Den vegetariska skolmaten i Uppsala är så konstig att barnen inte äter och därmed inte orkar genom dagen, menar Laura Joki som har en dotter på Vaksalaskolan.

Hon är kritisk mot just den vegetariska maten och hon tycker att det är konstigt att hennes dotter ska tvingas äta vegetariskt på skolan vissa dagar samtidigt som familjen inte valt att vara vegetarianer hemma.

Kan du se att det finns en poäng med vegetariskt av exempelvis klimatskäl?   

– Absolut! Servera gärna vegetarisk mat, men servera mat de känner igen som vegokorv och vegetariska biffar, som har samma utseende som vanliga biffar. 

Laura Joki upplever att det är problem med maten ungefär en gång i veckan, vilket stämmer överens med Uppsala kommuns rutin att ha helvegetariskt en dag i veckan. På ett föräldramöte tidigare i år noterade hon att det var många föräldrar som hade synpunkter på vad som serverades och att barnen inte orkade genom dagen. Skräckexemplet hon lyfter är gröna ärtbiffar som serverades nyligen. 

undefined
Laura Joki tycker att barnen ska få vegetarisk mat som de kan känna igen, som vegokorv eller vegetariska biffar som ser ut som vanliga biffar.

– De där biffarna var så gröna att det såg ut som om man hade skurit upp Hulken och gräddat på en plåt. Som alternativ fanns potatisbullar med lingonsylt. Det är ju jättegott men hur ska de bli mätta på det? De hade behövt fläsk till. Var är proteinet? 

Sara Nygårdh är kvalitetsansvarig och dietist på Måltidsservice som är ansvariga för skolmaten inom kommunen och får ibland den här typen av kritik föräldrar om att barnen inte känner igen maten.

– Vi svarar alltid på kritiken men det är svårt att göra alla nöjda eftersom det är många som tycker olika saker. Vissa tycker att det är för mycket vegetariskt medan andra tycker att det borde vara mer och i stället mindre kött och kyckling.

undefined
Sara Nygårdh är kvalitetsansvarig och dietist på Måltidsservice som är ansvariga för skolmaten inom kommunen.

Måltidsservice följer Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i skolan som bland annat går ut på att de ska servera näringsriktiga måltider varje lunch och minst en vegetarisk maträtt per dag.

– Det vegetariska handlar om att man sett i studier att vegetarianer haft minskad risk för vissa sjukdomar och därför är det bra att lära sig äta vegetarisk kost tidigt. Av samma anledning ska vi inte servera för mycket rött kött och chark, säger Sara Nygårdh.

Utifrån detta skapar de en varierad meny där de också försöker premiera de måltider som är mest populära. En populär måltid vegetarisk måltid är soppa och pannkaka. De dagar det är helvegetariskt försöker de att alltid få med minst en väldigt populär vegetarisk rätt så som vegetarisk lasagne och raggmunk.

undefined
Vegetarisk lasage är en av de vegetariska rätter som enligt Sara Nygårdh på Måltidsservice är populär bland eleverna.

Gröna ärtbiffar och som alternativ potatisbullar är enligt en förälder en dålig lunch för att den ena rätten är för svår och den andra saknar protein. Hur tänkte man där?   

– Alla våra måltider är näringsberäknade vad gäller fett, protein och kolhydrater. Vi serverade keso till potatisbullarna och vi har ett stort salladsbord med bröd och mjölk, bönor, sallader och olika röror så att det ska finnas något för alla.

Måltidsservice ser ständigt över menyerna så att fler rätter verkligen ska gå hem hos många. 

– Men det kommer alltid vara någon som inte gillar något. Barnen i dag har det mycket bättre än när jag var barn i det att vi har alltid två till tre rätter att välja på. Om det är något konstigt kan man smaka lite grand och ta mer av något annat och sedan kanske man tar mer nästa gång den rätten serveras, säger Sara Nygårdh.

undefined
Tre rätter att välja på och en matig salladsbuffé, samt mjölk och smörgås ger eleverna stor möjlighet att äta sig mätta menar Sara Nygårdh på Måltidsservice.

I Östhammars kommun har man tagit bort vissa rätter och serverar mer kött efter en måltidsenkät bland eleverna. I Uppsala har man på motsvarande sätt en elevenkät som vi går ut vartannat år. Den kommer att komma ut efter årsskiftet och alla elever från årskurs två, fem.åtta och gymnasiet får svara på den. Där får Menygruppen på Måltidsservice titta på vad de behöver förändra så att de närmar sig elevernas smak, berättar Sara Nygårdh. 

Hur många elevers röster mot "Hulkenbiffarna" krävs det för att ni ska ta bort dem från menyn?

– Om några andra älskar "Hulkenbiffar" kan man se över att det behövs bra alternativ just den dagen, i stället för att ta bort dem helt. 

Skolmatens utformning

Skollagen ställer krav på att skolmåltiderna ska vara kostnadsfria och näringsriktiga. 

De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 (NNR) är de officiella näringsrekommendationerna i Sverige. De ligger till grund för Livsmedelsverkets generella kostråd och används som utgångspunkt vid planering av måltiderna i skolan.

Varje måltid planeras utifrån att eleven ska få sig alla viktiga näringsämnen så som fett, kolhydrater, vitaminer och proteiner.

Källa: Livsmedelsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!