"Hur svårt ska det vara att göra vanlig mat?" undrar sjätteklassarna Livia Eriksson och Lina Feldt.
– Den är fruktansvärd. Inte alltid, men oftast.
Det är sjätteklassaren Livia Erikssons spontana bedömning av skolmaten.
Det stora problemet är att maten riktar sig till vuxna och inte till barn. Lina Feldt håller med.
– De gör det så komplicerat. I dag är det "apelsinfisk", som visserligen smakar citron, och "zucchinifritters". Vi vill ha vanlig mat. Och mindre vegetariskt, säger hon.
– Vad är det för fel på köttbullar? De som bestämmer vad det ska vara för mat borde lyssna mer på barnen, säger Livia Eriksson.
Men allt är inte dåligt. De gillar den nya matsalen på Frösåkersskolan, ett lyft från simhallen där eleverna fick äta när nya skolan byggdes klart.
Den nya matsalen på Frösåkersskolan är nu på plats. En del arbete för att göra den än mer "hemtrevlig" kvarstår dock.
– Det är en jättestor skillnad och nu kan vi dessutom laga maten på plats. Vi ser att fler barn äter nu än tidigare, säger Niina Johansson, rektor.
Niina Johansson, rektor, tycker att den nya matsalen har inneburit ett lyft för matupplevelsen.
Den enkät som genomfördes bland både elever och anställda i kommunens skolor förra hösten visade att 65 procent av eleverna anser att skolmaten är dålig. Men nu verkar Livia Eriksson, Lina Feldt och de andra barnen i kommunens skolor få gehör.
– Enkäten var en stark signal från verksamheten om att kvaliteten på maten behövde ses över, säger Josefine Nilsson (C), barn- och utbildningsnämndens ordförande.
Josefine Nilsson (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, säger att enkätresultatet var en stark signal om att skolmaten behöver ses över.
Kommunen har nu beslutat om ett slags åtgärdsprogram för bättre skolmat.
– Skolmaten är en förutsättning för att barn och elever ska orka hela skoldagen, må bra och kunna fokusera, säger Josefine Nilsson.
Nu ska alla skolor se över miljön i skolrestaurangerna. Fler vuxna ska äta tillsammans med eleverna och matråd ska finnas på alla skolor.
För ett par år sedan började man servera enbart vegetariskt två dagar i veckan. Nu minskar man det till en dag i veckan.
Just den här dagens vegetariska alternativ på Frösan är zucchinifritters med vitlöksdressing och morotscouscous.
– Vi ska inte ta bort den vegetariska kosten, men har förståelse för att vegetariskt kan behöva introduceras på ett annat sätt. Nu tittar verksamheterna på vilka rätter som varit mest populära och man tittar också på att arbeta med smakportioner, säger Josefine Nilsson.
För att möjliggöra allt detta har politiken skjutit till 230 000 kronor till måltidsbudgeten. Det blir ytterligare en förstärkning. Redan tidigare har kommunen skjutit till mer matpengar, anledningen är att måltidsenheten brottas med ökade livsmedelspriser.
I den enkät som gjordes i fjol uppgav många elever att de hoppar över lunchen.
Det fanns på förslag att öka mängden halvfabrikat. Men där sade politiken nej.
– Vi vill att det används riktiga råvaror i så stor utsträckning som möjligt, säger Josefine Nilsson.