I Uppsala kommun finns det i dagsläget 1 268 skyddsrum, med plats för 157 395 personer. Det innebär en minskning på fem rum och knappt 700 platser sedan början av 2022.
– Skillnaden kan bero på att verksamhet i någon av dessa fastigheter numera är ett skyddsobjekt. Det kan även vara så att en fastighet byggs om och som påverkar möjligheten att använda skyddsrummet, säger Anders Johannesson, enhetschef för skyddsrum på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
För knappt två år sedan invaderade Ryssland Ukraina, vilket resulterade i att många började använda MSB:s karta över skyddsrum för att ta reda på var det närmaste skyddet ligger. Kartan visar att nybyggda områden, som Rosendal och Industristaden, står helt utan.
Anledningen är att det inte har byggts nya skyddsrum i Sverige sedan 2002.
– Det var ett regeringsbeslut att sluta med det. Man såg att vi gick in i en period med fred i Europa och inga faror hotade. Nu ser vi en helt annan bild.
Var ska man ta vägen då, om det inte finns skyddsrum där man bor?
– Man kan fortfarande söka upp sitt närmsta skyddsrum. Man kan söka skydd i andra typer av utrymmen också, till exempel en källare, ett garage under marken eller annan betongbyggnad. Även tunnelbanestationer ger bra skydd.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget kan dock föra med sig ändringar.
I november 2022 mottog regeringen en rapport som bland annat utredde möjligheten att stärka befolkningens skydd i händelse av krig. Förslaget är att återuppta byggandet av skyddsrum i en takt av 2 500–5 000 nya platser (eller cirka 25–50 skyddsrum) per år under en femårsperiod. Ambitionen är även att skruva upp kontrollerna av Sveriges knappt 64 000 skyddsrum.
– MSB har redan uppdraget att kontrollera skyddsrum, men inte i den omfattningen. I dag gör vi ungefär 2 000 kontroller årligen.
Hur lagförslaget skulle kunna påverka situationen i Uppsala, eller vilka typer av områden som skulle prioriteras för de eventuellt kommande skyddsrummen, kan inte Anders Johannesson uttala sig om.
Än så länge är inget beslut fattat om skyddsrummens utveckling, men om förslaget antas skulle det även innebära att kommunerna får ett större ansvar. I nuläget finns det inget krav på att de ens ska veta vilka skyddsrum som finns i kommunen.
– Förslaget är att kommunerna ska få ett informationsansvar. Kommunen är ansvarig för de som vistas i kommunen och det är bra om de har den totala bilden av skyddsrum och kan informera invånarna, säger Anders Johannesson och fortsätter:
– Det är rimligt att kunna göra det på det viset. I dag är MSB ansvarig för information till allmänheten om skyddsrum, men man vill komma närmare medborgarna.
Stefan Unnevall, enhetschef för krisberedskap och civilt försvar i Uppsala kommun, tycker att det vore ett steg i rätt riktning. Han menar att de som kommun skulle kunna bidra med mer konkret information.
– Kommer det ett krav på att vi ska ta större ansvar kommer vi såklart att göra det. Vi har redan börjat fundera på hur vi ska ha beredskap för att omhänderta det.
Ansvaret för underhåll av skyddsrum ligger på fastighetsägarna, och Stefan Unnevall framhåller att Uppsala kommun gjorde en egen översyn över sina skyddsrum 2022.
– Vi har även en förteckning över alla Uppsalas skyddsrum i våra databaser som vi kommer åt även om vi inte skulle få kontakt med omvärlden under en kris.