I Uppsala kommun finns det i dagslÀget 1 268 skyddsrum, med plats för 157 395 personer. Det innebÀr en minskning pÄ fem rum och knappt 700 platser sedan början av 2022.
â Skillnaden kan bero pĂ„ att verksamhet i nĂ„gon av dessa fastigheter numera Ă€r ett skyddsobjekt. Det kan Ă€ven vara sĂ„ att en fastighet byggs om och som pĂ„verkar möjligheten att anvĂ€nda skyddsrummet, sĂ€ger Anders Johannesson, enhetschef för skyddsrum pĂ„ Myndigheten för samhĂ€llsskydd och beredskap (MSB).
För knappt tvÄ Är sedan invaderade Ryssland Ukraina, vilket resulterade i att mÄnga började anvÀnda MSB:s karta över skyddsrum för att ta reda pÄ var det nÀrmaste skyddet ligger. Kartan visar att nybyggda omrÄden, som Rosendal och Industristaden, stÄr helt utan.
Anledningen Àr att det inte har byggts nya skyddsrum i Sverige sedan 2002.
â Det var ett regeringsbeslut att sluta med det. Man sĂ„g att vi gick in i en period med fred i Europa och inga faror hotade. Nu ser vi en helt annan bild.
Var ska man ta vÀgen dÄ, om det inte finns skyddsrum dÀr man bor?
â Man kan fortfarande söka upp sitt nĂ€rmsta skyddsrum. Man kan söka skydd i andra typer av utrymmen ocksĂ„, till exempel en kĂ€llare, ett garage under marken eller annan betongbyggnad. Ăven tunnelbanestationer ger bra skydd.
Det försÀmrade sÀkerhetspolitiska lÀget kan dock föra med sig Àndringar.
I november 2022 mottog regeringen en rapport som bland annat utredde möjligheten att stĂ€rka befolkningens skydd i hĂ€ndelse av krig. Förslaget Ă€r att Ă„teruppta byggandet av skyddsrum i en takt av 2 500â5 000 nya platser (eller cirka 25â50 skyddsrum) per Ă„r under en femĂ„rsperiod. Ambitionen Ă€r Ă€ven att skruva upp kontrollerna av Sveriges knappt 64 000 skyddsrum.
â MSB har redan uppdraget att kontrollera skyddsrum, men inte i den omfattningen. I dag gör vi ungefĂ€r 2 000 kontroller Ă„rligen.
Hur lagförslaget skulle kunna pÄverka situationen i Uppsala, eller vilka typer av omrÄden som skulle prioriteras för de eventuellt kommande skyddsrummen, kan inte Anders Johannesson uttala sig om.
Ăn sĂ„ lĂ€nge Ă€r inget beslut fattat om skyddsrummens utveckling, men om förslaget antas skulle det Ă€ven innebĂ€ra att kommunerna fĂ„r ett större ansvar. I nulĂ€get finns det inget krav pĂ„ att de ens ska veta vilka skyddsrum som finns i kommunen.
â Förslaget Ă€r att kommunerna ska fĂ„ ett informationsansvar. Kommunen Ă€r ansvarig för de som vistas i kommunen och det Ă€r bra om de har den totala bilden av skyddsrum och kan informera invĂ„narna, sĂ€ger Anders Johannesson och fortsĂ€tter:
â Det Ă€r rimligt att kunna göra det pĂ„ det viset. I dag Ă€r MSB ansvarig för information till allmĂ€nheten om skyddsrum, men man vill komma nĂ€rmare medborgarna.
Stefan Unnevall, enhetschef för krisberedskap och civilt försvar i Uppsala kommun, tycker att det vore ett steg i rÀtt riktning. Han menar att de som kommun skulle kunna bidra med mer konkret information.
â Kommer det ett krav pĂ„ att vi ska ta större ansvar kommer vi sĂ„klart att göra det. Vi har redan börjat fundera pĂ„ hur vi ska ha beredskap för att omhĂ€nderta det.
Ansvaret för underhÄll av skyddsrum ligger pÄ fastighetsÀgarna, och Stefan Unnevall framhÄller att Uppsala kommun gjorde en egen översyn över sina skyddsrum 2022.
â Vi har Ă€ven en förteckning över alla Uppsalas skyddsrum i vĂ„ra databaser som vi kommer Ă„t Ă€ven om vi inte skulle fĂ„ kontakt med omvĂ€rlden under en kris.