I Uppsalas stadsbyggnadsfrågor råder ofta stor oenighet, inte minst mellan kommunens största partier: S och M. Men i stationsutvecklingsfrågan är de överens.
Byggandet av den nya stadsdelen Sydöstra staden är en fråga där det råder utbredd politisk oenighet.
Det som inträffade på kommunfullmäktige den 22 maj var därför ovanligt: en stor majoritet var överens.
Fram till 2050 är Uppsala kommun enligt fyrspårsavtalet förbundna att bygga 21 500 bostäder i nya stadsdelen Sydöstra staden. Där, strax söder om Bergsbrunna, kommer man också att bygga en ny tågstation. Runt den är tanken att ett centrum med kontor, butiker, restauranger och annan service ska växa fram.
Så vad var det som hände på kommunfullmäktige? Jo, alla partier utom C och UP röstade ja till att bilda ett nytt bolag som ska ta hand om utbyggnaden av kvarteren närmast tågstationen.
Ett av argumenten är att modellen snabbar på byggprocessen – så att kvarteren närmast tågstationen inte blir en "sovstad" utan är så gott som klara 2033, då kommunen räknar med att såväl fyrspåret som den nya stationen kommer att öppna för trafik.
"Vi är många partier som verkligen jobbar för att fyra spår ska förverkligas, det är orsaken till majoriteten i ärendet. Grundsyftet är att säkerställa att vi får en station med innehåll, så att när rälsen ligger kommer det att finnas något intill stationen och inte en tom plats", säger Therez Almerfors (M).
– Vi vill kunna ge den nya stationen bästa möjliga start, det kommer ge ringar på vattnet. Värdet på kommunens marker ökar och vi får mer resurser, säger Erik Pelling (S).
Det nya bolaget – Uppsala Stadsnodsutveckling Södra AB – kommer att delägas av kommunen tillsammans med flera olika privata aktörer. Kommunen kommer att vara minoritetsägare, medan företagen kommer att äga merparten. Bolagsmodellen har aldrig tidigare prövats i Sverige.
"Nu får vi in de privata aktörernas kapital, kunskap och personal i ett tidigt skede. De är beredda att investera och kan ge input på vad som är realistiska idéer. Kommunen är inte experter på att bygga kontor eller affärer, vi vill ha in den kompetensen så tidigt som möjligt", säger Erik Pelling (S).
Det gör samtidigt att offentlighetsprincipen inte längre gäller för bolaget. Den minskade insynen har av kritiker anklagats för att vara odemokratisk.
– I och med bolagsbildandet har vi ingen insyn i ett tidigt skede och de kan fatta beslut som vi inte har möjlighet att påverka, säger Marguerite Sjöström, ordförande i Föreningen Sydöstra Uppsala, som hoppas att den omförhandling av fyrspårsavtalet som UP och S enats om ska leda till att antalet bostäder minskas. Eftersom omförhandlingen inte är inledd än, tycker föreningen att politikerna går för fort fram.
Marguerite Sjöström är ordförande i Föreningen Sydöstra Uppsala, en av de föreningar som bildats i protest mot byggplanerna i sydöstra staden och sedan tidigare kritiserat mängden insyn i kommunens planer.
Från politiskt håll är förhoppningen att fler företag vågar satsa just eftersom de är flera som går in i bolaget tillsammans. Risken är annars att ingen vill vara först, som flera politiker konstaterar.
I de flesta fall brukar kommunen sälja marken först efter att ett företag fått bygglov, för att kunna styra mer vad som byggs i ett område. Nu säljs marken kring till exploateringsbolaget i ett tidigt skede, vilket gör att kommunen inte kan ställa samma detaljerade krav på vad som ska byggas.
– Det ställer stora krav på oss som kommun. Företagen vill ju fylla sina fastigheter med hyresgäster, så vi måste vara tydliga med vad det är vi vill ha, säger oppositionsledaren Therez Almerfors (M), som alltså ställde sig bakom beslutet.
"Som moderat ser jag ett stort värde i att fler aktörer vill vara med att ta ansvar och bygga och utveckla i vår kommun. Det värnar också kommunens ekonomi och skattebetalarnas pengar", säger Therez Almerfors (M).
Ser du någon risk att området inte får den service ni bedömer behövs?
– En kommun kan inte och ska inte göra allt själv. Vi kommer att peka ut inriktningen för området, och i det arbetet ser vi en stor vikt av att värna medborgarnas inflytande. Samtidigt vill vi värna äganderätten och som moderat ser jag ett stort värde i att fler aktörer vill vara med att bygga och utveckla i vår kommun.
Både C och UP, som vänder sig emot beslutet, är kritiska just till att medborgarinflytandet begränsas.
– Kommunmedlemmarnas insyn och möjlighet att överklaga beslut inskränks när det är ett aktiebolag, vilket vi tycker är problematiskt ur demokratisk synpunkt, säger Ehsan Nasari (C).
"Att utveckla kring stationen är vi positiva till. Men partnerskapsmodellen, att bolagisera med kommunen som minoritetsägare, menar vi har stora risker i och med att den är obeprövad", säger Ehsan Nasari (C).
Båda partierna kritiserar också själva bolagsformen. Enligt Stefan Hanna (UP) "låser den fast Uppsala i en alldeles för stor exploatering i Sydöstra stadsdelarna" som han tror kan vara svår att backa ur.
– Vi anser att det går att exploatera utan att bilda ett sådant här bolag, säger han.
"Genom att hela utvecklingen av stationsområdet läggs i bolaget, förloras den demokratiska möjligheten att påverka", tycker en kritisk Stefan Hanna (UP).
Erik Pelling tillbakavisar kritiken och påpekar att medborgarna representeras av kommunen i bolagets styrelse.
– Eftersom kommunen äger marken har vi viss rådighet över vad som ska hända med den. Så kommunen kommer fortfarande ha insyn.
Ni får kritik för att ni har för bråttom in i det här bolaget?
– Planen att bygga ut sydöstra Uppsala har pågått sedan 1969, så jag kan inte påstå att det går jättefort. Men Uppsala Södra ska öppna för trafik om tio år. Ska vi vänta på det ena eller andra riskerar vi att få en station som är otrygg eftersom det inte finns någon service. Så jag skulle säga att om det här ska bli bra, så är det lite bråttom nu.