Fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm samt en ny Hjulstabro längs väg 55 söder om Enköping, vilket ska göra det möjligt för större fartyg att passera, är två projekt som regeringen lägger mer pengar på än vad Trafikverket föreslagit. Men här finns också en rad andra satsningar som till exempel förbättringar längs Malmbanan mellan Kiruna och Boden, dubbelspår norr om Gävle, nya isbrytare samt en förbifart på E 4 förbi Skellefteå.
Totalt summerar regeringens extrasatsningar till cirka 25 miljarder, där 7,5 miljarder mer till fyrspåret är den största enskilda posten.
UNT kan nu visa vad som får stryka på foten för att betala fyrspåret.
Finansieringen kommer till största delen från minskade anslag till det nya signalsystemet för tågtrafiken, ERTMS, som under perioden bantas med drygt 15 miljarder. ERTMS bygger på att loket rapporterar positionen till trafikledningscentralen och att klartecken att köra överförs med radiolänk i stället för med ljussignaler intill järnvägen. Besparingen innebär att utbyggnaden av ERTMS förmodligen kommer att försenas i många delar av landet.
Uppsalapendlarna lär dock få del av det störningssäkrare signalsystemet vid samma tidpunkt som tidigare planerats. Nya järnvägar måste byggas med ERTMS, vilket innebär att det kommer att vara det enda signalsystemet för fyrspåret när det byggs. Enligt planen ska även de befintliga spåren mellan Stockholm och Uppsala uppgraderas med ERTMS samtidigt.
Andra besparingar är stadsmiljöavtalen, ett statligt stöd till hållbara stadsmiljöer som cykelvägar eller kollektivtrafik. Detta stöd kan nu bara kan delas ut fram till år 2027, vilket ger en besparing på 3 miljarder. Det här betyder att det var i sista stund som Uppsala fick sitt bidrag för spårvägen, som ska vara klar 2029. UNT har tidigare berättat att den tidsplanen är mycket knapp. Möjligheten att förhandla med Trafikverket om eventuella förseningar till exempel om planerna överklagas har därför snarare minskat än ökat med regeringens besked.
Om man räknar bort de projekt som redan beviljats stadsmiljöavtal återstår ungefär 2,5 miljarder för Trafikverket att fördela till kommuner och regioner som ansöker om bidrag. Men eftersom de nya projekten måste vara slutbesiktigade och godkända senast 2027 kommer det att vara väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att hinna med några större satsningar före deadline. Möjligheten för de Uppsalapolitiker som vill tacka nej till spårvägspengarna och i stället ansöka om finansiering för ett superbuss-system är i praktiken borta.
Enligt Tomas Eneroth, infrastrukturminister, är stadsmiljöavtalen en viktig satsning. Regeringen garanterar ändå ingen finansiering som kan räcka till större projekt eller under hela planperioden. Han har inte ställt upp på en intervju men skriver i ett mejlsvar: "Regeringen är tydlig med att stadsmiljöavtalen är en viktig satsning. Nu ska stadsmiljöavtalen utvärderas efter att ha funnits i tio år. Det innebär att Trafikverket har möjlighet att återkomma i god tid inför nästa planrevidering, som sker om cirka fyra år."
Ytterligare besparingar i regeringens plan är till exempel att det inte blir någon anpassning för höjd hastighet på Västkustbanan mellan Lund och Vänersborg, samt på järnvägen mellan Stockholm och Skellefteå, och en utebliven satsning på E 4-bron vid Södertälje.