Ett tydligt vårtecken är att kommunen har börjat med grovsopningen av gator och cykelvägar runtom i Uppsala. Under fredagen sopar ett team med fem fordon från Binab, en av kommunens entreprenörer, området mellan Svandammen och Drottninggatan i city.
– I dag är det perfekta förhållanden med det lilla regnet som har kommit. Men det är mer sand i år än i fjol, och det märks. Det gör att det tar mycket längre tid, säger Sören Windahl, arbetsledare för Binabs sandupptagare.
Den officiella starten för att sopa bort vinterns grus sker annars under måndagen, den 17 april.
– Sedan har entreprenörerna ungefär en månad på sig, säger Peter Nilsson, områdeschef på kommunens avdelning för gatuunderhåll.
Detta är en månad när gruset orsakar en hel del olyckor. Tittar man i olycksdatabasen Strada är grus den största enskilda olycksorsaken efter is och snö. Singelolyckor med gående och cyklister är den i särklass vanligaste kategorin av trafikolyckor i städerna, även i Uppsala. Och av de olyckor med oskyddade trafikanter som krävt sjukhusvård och där en orsak angivits stod löst grus för 22 procent av olyckorna.
Det innebär att det är fler cyklister som halkar omkull på löst grus än som blir påkörda av bilar i Uppsala. Knappt 21 procent av cyklisterna och 16 procent av fotgängarna som skadades i Uppsalatrafiken i fjol gjorde det i krock med motorfordon. Statistiken visar också tydligt att det är betydligt färre olyckor längs de sopsaltade stråken än övriga gång- och cykelvägar.
Maria Carles, verksamhetschef på Uppsala närakut, säger att de kan se en viss ökning av personer som cyklat omkull på grund av gruset.
– Jag har inga siffror på det, men generellt handlar det ofta om handleds- eller axelskador, säger hon.
Anna Niska, forskningsledare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, säger att kunskapen om grusets betydelse för halkan inte är tillräckligt utredd.
– Vi har försökt titta närmare på grusets betydelse, men inte fått Trafikverket att finansiera en sådan studie, säger hon.
I de mätningar som ändå gjorts har man sett att gruset inte ger så stor effekt mot halkan på cykelbanorna.
– I många kommuner börjar man sanda vid den första halkan, som kan inträffa i oktober. Då är det frost på vägen det handlar om. Och då hjälper inte gruset alls. Det blir en väldigt lång period där gruset gör mer skada än nytta, säger Anna Niska.
Peter Nilsson på kommunen säger dock att det finns starka åsikter om sandningen.
– Det är vanligare att folk anmäler att vi sandar för lite än för mycket. Många har en personlig åsikt om hur det borde vara, säger han.
Att prioritera sandupptagningen som en halkbekämpningsåtgärd, där insatstiden handlar mer om timmar än veckor, är dock inte aktuellt, trots olycksrisken. Inte heller att sopa flera gånger eller göra en grovsopning under barmarksperioder under vintern
– Det är en kostnadsfråga. Ytterst är det politikerna som bestämmer ramarna för verksamheten. Det gäller också prioriteringen av sträckorna som sopsaltas, säger Peter Nilsson.
Finns det en vinst att göra en grovsopning tidigare om det är barmarksperioder under vintern så att det är mindre sand kvar till vårsopningen?
– Eftersom man använder vatten så måste det vara plusgrader. Kommer det bakslag så kan det också vara bra med en sandbotten som ligger kvar, säger Peter Nilsson.