I torrschampo-flaskor finns en drivgas som unga börjat "boffa", alltså sniffa i sig för att få ett "rus". Ungdomsjouren vittnar om att trenden kommit till Uppsalas skolor.
Lustgasen exploderade som partydrog bland Uppsalas unga för drygt tre år sedan. I höstas slog ungdomsjouren larm sedan lustgaspatroner börjat dyka upp på skolgårdar, badplatser och i parker i Uppsala.
Patroner med lustgas används bland annat i gräddsifoner och säljs därför helt lagligt i butiker – ett enkelt sätt att "få ett rus".
– Och vi ser att det blir en inkörsport till att dricka mer alkohol eller testa andra, narkotikaklassade preparat, säger ungdomsjourens chef Hilde Wiberg.
Nu i vår har det rapporterats om en ny trend: unga som "boffar" torrschampo, alltså andas in drivgasen i sprejflaskorna. Inte minst sedan en 14-årig flicka i Luleå tros ha dött efter att ha boffat torrschampo inne på en skoltoalett.
Nu har fenomenet kommit till Uppsala – och ungdomsjouren känner igen mönstren.
– Vi har hittat tomma torrschampoflaskor ute och skolpersonal har berättat att de märkt av boffning under skoltid, berättar Hilde Wiberg.
Hon tror dock inte att torrschampot kommer att öka lika explosionsartat som lustgasen.
– Genom den tragiska händelsen med flickan som förlorade livet, och att man pratat om det i skolorna, så tror jag att riskerna med torrschampo nått ut. Och det är enklare för föräldrar att upptäcka stora flaskor med torrschampo.
Ungdomsjouren rör sig utomhus i miljöer där barn och ungdomar hänger, vilket gör att de kan snappa upp tecken på exempelvis narkotikabruk. Hilde Wiberg, verksamhetschef på Uppsala ungdomsjour, berättar att man stött på både tomma torrschampoflaskor, vapes och godis som innehåller cannabis.
Men boffning, av endera lustgas eller torrschampo, är bara två av de drogtrender som just nu dominerar bland Uppsalas barn och unga.
Polisen ser med stor oro på ökningen av både syntetisk cannabis i godisform och vapes, alltså e-cigaretter, som används för att röka cannabis. Det uppger Mathias Rutegård, Uppsalapolisens presstalesperson.
Cannabisgodis (även kallat "gummies" eller "edibles") och vapes kan innehålla antingen THC (tetrahydrocannabinol), som är narkotikaklassat, eller HHC (hexahydrocannabinol), som inte ännu hunnit klassificerats av Folkhälsomyndigheten. Det gör att produkter med HHC än så länge kan säljas lagligt i Sverige, till exempel via hemsidor på nätet.
Vapes har fått ett enormt genomslag bland unga i Uppsala, enligt ungdomsjourens Hilde Wiberg.
– Det är ju en oro att det kommer nya, kemiskt framställda preparat på marknaden som inte är narkotikaklassade men där unga kan fara väldigt illa av att använda dem, säger hon.
Bild från ett beslag av Tullverket i oktober 2021, bestående av importerat godis som visade sig innehålla syntetisk cannabis.
Även om Uppsalabornas användande av produkterna inte sticker ut från den nationella statistiken, reagerar ändå polisen på ökningen. Och dessutom finns ett ytterligare orosmoln:
– Godis och vapes är tydligt riktade till barn och unga, och de säljs via sociala medier och i festmiljöer. Vi ser att risken för ofrivilligt intag ökar eftersom det är svårt att se vad det är man bjuds på, säger polisens Mathias Rutegård.
Även bruk av partydrogen kristall, en amfetaminliknande substans som länge varit stor i Uppsala, kryper neråt i åldrarna.
– Den ger oförutsägbara effekter, inte minst blandat med alkohol, säger Mathias Rutegård.
Bilden bekräftas av Hilde Wiberg:
– Det har lyfts att kristall förekommer på skolorna, att man vid enstaka fall haft så unga som tolvåringar som brukar det. Det är tecken på att vi måste jobba förebyggande också ner i åldrarna, så att vårdnadshavare i mellanstadiet också har koll.
Den amfetaminliknande substansen kristall har länge varit stor i Uppsala. Även denna kryper ner i åldrarna, larmar både polisen och ungdomsjouren i Uppsala om.
Ungdomsjourens målgrupp är unga upp till 21 år. Allra vanligast är att unga kommer i kontakt med narkotika och narkotikaliknande preparat från slutet av åttan och upp genom gymnasietiden, berättar Hilde Wiberg.
– Det går neråt i åldrarna eftersom det är lätt att få tag på. Och backar vi några år var det smuggelsprit vi pratade om, men vi ser nu att ungdomar dricker mindre. I stället är det de nya preparaten vi har stor oro kring.
Vet ni varför unga väljer droger före alkohol?
– Utöver att vi har jobbat mycket med risker kring alkohol, att vårdnadshavare inte ska köpa ut till exempel, så finns medvetenheten hos ungdomarna att man tappar kontrollen med alkohol.
I stället berättar Hilde Wiberg att en del ungdomar väljer substanser som ger kortare rus, som lustgas, eller som är luktfria och inte märks på andedräkten, vilket är fallet med vapes.
– Det är såklart en positiv trend att unga dricker mindre, och det är också en begränsad grupp som använder och testar de här nya preparaten. Men som ungdomsjour är ju vårt uppdrag just att identifiera unga i riskzonen för missbruk och kriminalitet, säger hon.