200 adresser till anhöriga bedöms vara i behov av polisens skydd i Uppsala, enligt Jale Poljarevius.
Den övervakningskamera som plockades bort dygnet innan en bostad sprängdes i Lövstalöt under lördagen är ett tecken på att polisen är i stort behov av fler kameror. Det menar Jale Poljarevius, chef för underrättelsesektionen vid polisens Region Mitt.
– Behovet har varit extremt högt den senaste tiden, så vi skulle behöva fler kameror för att framför allt kunna skydda anhöriga till organiserade brottslingar.
200 adresser till anhöriga i Uppsala uppges av polisen ha behov av skydd på grund av deras kopplingar till gängkriminaliteten, och enligt Jale Poljarevius är de bara toppen på ett isberg.
– Tyvärr har vi under hösten fått se att det är anhöriga man ger sig på och det gör att många personer har skyddsbehov. Runt de 200 adresserna finns det ju anhöriga till anhöriga som är betydligt fler och i behov av skydd. Alla de här individerna bor ju inte tillsammans så det är ett stort tryck på kamerorna.
Lövstalöt bevakas av övervakningskameror men en av dem plockades bort intill adressen där det sprängdes bara några dagar innan dådet.
Eftersom även personer som inte har något med gängen att göra utan blir drabbade för att de bor nära anhöriga, gäller det därför att sätta kamerorna på så strategiska platser som möjligt som kan skydda många. Exempelvis är det bättre att placera en kamera utanför en port än utanför en lägenhet.
Angående polisens miss att ta bort en kamera i Lövstalöt bara ett par dygn innan det skedde en sprängning på platsen vill Jale Poljarevius stå fast vid att det blev fel utan att polisen gjorde fel.
– Det är lätt att säga att vi gjorde fel, men vi måste prioritera och det kommer att bli fel. Vi har inga kameror på lager och den här gången bedömde vi att det var en annan adress som hade större behov av skydd.
Detonationen i Lövstalöt orsakade kraftiga skador på fastigheten och en man i 25-årsåldern skadades.
Han kan inte svara på hur många övervakningskameror det finns i Uppsala just nu, men trycket på varje kamera är hårt.
– Om jag skulle berätta hur många kameror polisen har ute skadar det vårt arbete eftersom motståndarsidan – de gängkriminella – är väldigt duktiga på underrättelsearbete. De kartlägger vart kamerorna sitter och eftersom kamerorna oftast är fullt synliga skulle de kunna kartlägga alla kameror och se till att inte begå brott just där.
För att bekämpa gängvåldet har regeringen bestämt att Polisen under 2024 år ska öka antalet fasta och mobila bevakningskameror, från nuvarande mål på 1 600 till 2 500 kameror.