Niklas Dernell säger att bygget av fyrspåret kan påbörjas som planerat 2026 eller 2027. Men han vill inte säga en tidpunkt när det kommer att vara färdigt.
Fyrspåret kan bli minst fem år försenat jämfört med avtalet med staten. Det visar Trafikverkets dokument om järnvägsplanen som publicerades på torsdagen.
Niklas Dernell, projektchef för fyrspåret vill i dag inte säga när hela fyrspåret kan vara klart.
– Det vi kan kommunicera i dag är att byggstarten kommer att ske tidigast i slutet av 2026 för den norra delen och tidigast i slutet av 2028 för den södra delen. Men det är för tidigt att säga när olika inkopplingar av spåret kan ske, säger Niklas Dernell.
Det är den norra delen av fyrspåret som nu går ut på samråd, där medborgare och organisationer får möjlighet att tycka till om planerna. Av dokumenten framgår det att Trafikverket räknar med att starta bygget av fyrspåret under 2026 eller 2027 och att byggtiden för den norra delen blir mellan åtta och tio år.
Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, vill inte säga hur förseningen kan påverka den omförhandling av avtalet som ska genomföras enligt den politiska överenskommelsen med UP.
– Jag kan inte föregå förhandlingen, men vi ska där ta fram våra bästa argument. Då utgår vi från de avtal som finns med tidsplaner och olika åtaganden som parterna har, säger han.
Erik Pelling vill inte uttala sig om den planerade omförhandlingen av fyrspårsavtalet.
Samtidigt betonar Erik Pelling att avtalet gäller och ska hållas.
– Det är tydligt att ingen från majoriteten i kommunen vill äventyra fyrspåret. Uppsala behöver både stationerna, kapaciteten i järnvägen och bostäderna. Däremot pågår diskussioner om antalet bostäder på vissa platser och det kommunala planmonopolet, säger Erik Pelling.
Tomas Stavbom säger att det viktigaste är att fyrspåret blir av, men att varje års försening kostar samhället en halv miljard.
Tomas Stavbom, regionchef på Handelskammaren, säger att förseningen av fyrspåret är problematisk.
– Vi kan konstatera från tidigare utredningar att varje års försening av fyrspåret kostar samhället 500 miljoner kronor i restidsförluster och förlorad tillväxt. Så förseningen är ett dåligt besked för Uppsala. Samtidigt är det viktigt att arbetet med fyrspåret nu är på rull, säger han.
Niklas Dernell på Trafikverket säger att planeringen av den södra delen av fyrspåret är i ett mycket tidigare skede, och någon beräkning av byggtiden för den delen finns ännu inte. Runt årsskiftet 2023–2024 räknar Trafikverket att gå ut med ett första samråd där man presenterar de sträckor som år aktuella för spårdragningen söderut mot länsgränsen.
– Innan lokaliseringsutredningen är klar kan vi inte säga något om byggtiden. Den beror på i vilken korridor man väljer att lägga spåren, säger Niklas Dernell.
Går man igenom vilka steg som återstår ser man dock att det kommer att bli en betydande försening jämfört med fyrspårsavtalet.
Trafikverkets beräknade byggtid på åtta till tio år för den norra delen av fyrspåret innebär att denna del kan vara klar tidigast i spannet 2034–2037. Den resterande delen av fyrspåret ner till länsgränsen ligger senare i processen och kan enligt Trafikverket byggstartas tidigast 2028. Den södra delen är drygt 1,5 gånger så lång som den norra delen. Räknar man med att den södra delen också tar åtta till tio år att bygga så kan fyrspåret i bästa fall vara klart runt 2039.
Detta är under förutsättning att hela processen löper utan problem. Om något överklagas kan det bli ytterligare förseningar.
De fem års försening som det handlar om här kan alltså innebära samhällsekonomiska förluster på 2,5 miljarder kronor, enligt Handelskammarens beräkningar.