I slutet av juli friade Uppsala tingsrätt en rad personer som åtalats för bland annat en mordbrand vid restaurang Liljan och mordplanerna på en advokats tidigare pojkvän.
Åklagaren Anna Stråth överklagar de friande domarna till hovrätten och begär att samtliga åtalade döms. Hon anser att tingsrätten har gjort en felaktig bedömning av de krypterade chattar som bevisningen bygger på.
– Den här domen sticker ut. Jag har stor erfarenhet av mål med krypterade chattar och i det här fallet har rätten värderat dem med alltför stor försiktighet, säger Anna Stråth.
Den 28 juli 2020 anlades en brand på Värdshuset Liljan vid Kungsgatan i Uppsala. Flera personer åtalades för branden, bland annat en 26-årig man som enligt åklagaren hällde ut brandfarlig vätska på krogen som han sedan satte fyr på. 26-åringen åtalades för att ha anlagt branden på uppdrag av några grovt kriminella Uppsalabor.
Två dagar efter branden skickades ett par meddelanden från en krypterad telefon som 26-åringen medgett att han använt. Där stod det: ”Eldade hjälmarna o de från jobbet”, samt ”Hade gummistövlar hela golvet ha som en pool”.
Åklagaren hävdar att 26-åringen skickade de här chattarna till personer som betalat honom för att anlägga elden. Men enligt 26-åringen måste meddelandena ha skrivits av någon som fått låna telefonen.
13 minuter efter att meddelandena skickats använde 26-åringen bevisligen sin krypterade telefon. Tingsrätten menar att det verkligen kan ha varit så att 26-åringen lånat ut sin telefon 13 minuter tidigare.
I en chatt från den aktuella telefonen skrev alltså en person att hen hade eldat hjälmar och annat "från jobbet". Tingsrätten anser att det "i någon grad" talar för att det är branden vid restaurang Liljan som avses. Men under sommaren 2020 utfördes många brott och det "jobb" som nämns kan lika gärna handla om något annat än Liljan, resonerar domstolen.
En av de män som åtalades för att ha betalat 26-åringen för att elda på Liljan har använt en krypterade telefon där det pratas om att bränna upp krogen. Den mannen har medgett att han använt telefonen samma dag som branden avhandlades i chattar men just när meddelanden om branden skrevs hade även han lånat ut sin telefon. Tingsrätten menar att det inte är osannolikt.
Domstolens huvudsakliga invändning i de olika brott som målet omfattar är dock att chattarna ofta är ofullständiga. I många fall går det att se vad en person skrivit men inte vad mottagaren svarat.
Ett av brotten i domen handlar om att några personer åtalats för mordplaner på en gängkriminell man. Han hade inlett en kärleksrelation med sin advokat, en gift kvinnan från Uppsala. Enligt åtalet blev advokatens make så svartsjuk att han tillsammans med tre släktingar planerade att skjuta ihjäl sin rival, den gängkriminelle mannen.
I krypterade chattar skriver några personer om att rivalen "ska slaktas". De beslutar att köpa in en kulsprutepistol och nästa dag poserar en av de åtalade på ett foto med ett sådant vapen.
Tingsrätten konstaterar att vapnet inte har tagits i beslag och att det utifrån fotot inte går att dra slutsatsen att det rör sig om ett tillståndspliktigt vapen.
Domstolen konstaterar att de åtalade är bundna till de aktuella krypterade telefonerna men anser att de periodvis kan ha brukats av andra personer. De åtalade har förnekat all inblandning i mordplanerna.